Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Förut är omtaladt, huru Mimers afhuggna hufvud vardt
månskifva. Nu skall hon göra sin tjenst!
Fortsättningen lyder: »Samma natt och medan krigshärarna
drabbade samman, syntes två gubbar af vidrigare utseende än
menniskoskepnad och med hårlösa hjessor visa sin ömkliga skallighet
vid stjernornas glimmande sken och söndrade de vidunderliga
krigsföretagen med hvarandra motsatta eggelser. Ty den ene
ansträngde sig till förmån för danerna, den andre var verksam för
svearne. Hading vardt besegrad, och då han tagit sin tillflykt till
Helsingland (Helsingia) och gick att i hafvets svala våg bada sin
af solhettan genomvärmda kropp, angrep han der med upprepade
slag och undertryckte ett vidunder af oerhördt slag och lät efter
dess död föra det till lägret.»
Hading-Njord, årsväxtens gud, som är stadd på väg till Hels
rike (Helsingia), dräper alltså den drake eller orm, cadaver Mimeris,
som rufvar öfver sina skatter!
Nu har Oden genom sin skyddsling Hading-Njord krossat sin
medtäflare Mimer, som velat göra sig till en Med-Oden. Men när
Hading yfdes öfver denna sin gerning, tilltalade honom en qvinna,
som gick i hans väg, med följande qväde, hvaruti hon bådade
honom ånger och spådde, att årsväxtens och sjöfartens gud Hading-Njord
nog skulle komma att pröfva många vedervärdigheter både
på jorden och på hafvet:
»Trampar du jordens grund eller hissar ditt segel på hafvet,
Hätska gudar du möta skall och i verlden den vida
Se elementernas fiendskap mot hvarje din afsigt.
Går du på land eller plöjer du våg, skall städse en ilvind
Följa din irrande färd och aldrig en isande rimfrost
Lemna ditt segel, ej tak som du sökt dig skydda, men ramla
Brutet af storm, och din hjord skall dö af isande kyla.
Allt, förderfvadt för dig, akall dagens stunder fördystra.
Undflys skall du som skabb, och knappt mer vidrig en farsot
Hållas än du. Slikt straff den himmelska makten skall kräfva.
En af de öfverjordiska, dold i främmande skepnad,
Slog din brottsliga hand: du står som den älsklige gudens
Mördare nu. Men när hafvet dig bär, de ur fängelset lösta
Vindarnas rasande strid du nogsamt kommer att röna.
Dig skall vestan, skall nordanvind som ock östan förtrötta,
Samtliga täfla att dig hemsöka med hvirflande angrepp,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
