Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
detta arbete, sedan jag fann en öfverensstämmelse mellan de
symboliska tecknen på gullhornen och å hällristningarna. Jag har
velat behandla dem i ett sammanhang. Men detta låter sig icke
lämpligen göra, förr än Baltzer hunnit längre fram med eller
af-slutat sina nya afbildningar af hällristningarna, hvilka i många
stycken ådagalägga bristfälligheten eller rättare ofullständigheten
i de för sin tid förtjenstfulla Holmbergska teckningarna. Yigtiga
delar saknas i dem, i synnerhet uti bergtaflornas ytterkanter, som
förut varit betäckta med jord. Jfr t. ex. Baltzer pl. 23 & 24 med
Holmbergs tab. 6 & 7, fig. 17.
År 1881 besökte jag Köpenhamn och gjorde då personlig
bekantskap med den ädle forskaren J. J. A. Worsaae. Det var i
Oldnordiske Museum och i sällskap med den nuvarande danske
museidirektören. Worsaae sysselsatte sig vid denna tid lifligt med
en förklaring af så väl hällristningarna som gullhornens bilder.
Hvad nu angår dessa senare, så har han ovedersägligen i mycket
träffat det rätta, ehuru hans förklaring möttes med många inkast.
Men han qvarstod då ännu vid den uppfattningen, att guden Fröjs
skepp var att förstå såsom ett »Luftskib» (molnen) och Fröj 1
såsom »Luftskiberev och han ansåg i allmänhet, att »Skibene» (på
hällristningarna) »ikke have været anvendte udelukkende kun til
fredelig Færd, til beständig tiltagende Förbindelser for Samqvems
og Handels Skyld med nærmere og fjernere Egne, men hyppig
tillige til formelige Kampe tilsöes,2 hvis Minde man netop ved
nogle af de anseeligere Helleristninger har villet forherlige».
Häremot vågade jag invända, att Fröjs, liksom
hällristningarnas stora mythiska skepp, Skidbladner, är jordens stora fröskepp.
Worsaae har ock sedermera kallat detta skepp »Solskibet». Ja väl,
det går också an, då man dermed förstår jordens stora fröskepp.
Ty solhjorteu eller solormen är under sommaren ofvan om bord på
skeppet, men igenfinnes om vintern i Hels rike, liggande under det
afrustade och brutna skeppet. Men till »månsnäckat kan man
svårligen förvandla jordens stora fröskepp, i hvars årliga
utrustning och afrustning deltaga så väl Nökkver-Gevar eller Ivalde
(månen) jemte hans söner som ock Allvalde (solen) och hans söner,
årstidsjättarna. * *
1 J. J. A. Worsaae: Nordens Forhistorie, Kjöbenhavn 1881, sid. 99.
* a. st. sid. 90.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
