Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det norske veivesen. Veidirektör A. Baalsrud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET NORSKE VEIVESEN 99
Bro over Glömma ved Ätna i österdalen. Spennevidde 150 m.
Kjörebredde 3.5 m. Bygget 1923.
fra Schweiz. Om enn våre veier i denne tid blev bygget smale, så
var de for den daværende hestetrafikk og efter vårt lands
ökono-miske evne virkelig gode, og våre pukkstensbaner —
macadam-baner — var, når de blev avlevert fra veibyggerens hand, utmerket
gode for hestetrafikk. Automobilene ödela dog disse veibaner
temmelig hurtig, og vi som andre måtte se oss om efter nye metoder.
Herunder har vi for den overveiende störste lengde av landets veier
gått over til å benytte grus — med eller uten fundament av sten —
i toppen av veibanen. Grusen »hövles» på veibanen med
motor-hö vler eller hestetrukne hövler, eller den »skrapes» ved hestetrukne
veiskraper efter amerikansk forbillede. Det gamle, kostbare
hånd-arbeide med spade og rive er således erstattet med maskinarbeide,
og på denne mate har det vært mulig å holde vedlikeholdsutgiftene
på en nogenlunde rimelig höide trods alle vanskeligheter.
Arbeids-lönnen har som bekjent steget, og redskap og materialer likeledes.
Veilengden har oket, og trafikken er over 3-doblet i de siste 10 år
og visstnok 5-doblet i de siste 20 år. Man kunde efter dette ha
ventet en 10-dobling av utgiftene, mens.vi i virkeligheten har fått
dem 5-doblet. Undersöker man hvad vedlikeholdet koster i forhold
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
