Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om någon inverkan af i på rotstafvelsens e. Älst har således på
gemensamgermanisk ståndpunkt öfvergången från e till i i dessa
ord ej skett i alla kasus utan blott, där *, * följt, medan e
kvarstått framför ai. Då nu i samtliga germanspråk rotens e i alla
kasus ersatts af i, kan man vara frestad att här antaga en
ge-mensamgermanisk analogibildning genom inträngande af i äfven
till de kasus, där ej närmast efter rotens e följt t el. i i
än-delsen (såsom gen. och dat. sing., då de ha formerna • ais, -ai).
1 afledningarna på -ipa, hurudant deras ursprung nu än må
vara, torde«, som i alla germanspråk verkar i-omljud, böra anses
som gemensamgermaniskt.
Ett fall, där antagandet af gemen.-germ. ursprung för i är
mer osäkert, är följande. I vissa kasus af w-stimmarne har
stegningsformen1) au blifvit iu, ju, men först genom
mellanstadiet eu. Då nu denna senare form af stegringsdiftongen au,
som bekant, Qnnes kvar i flere germanspråk2) i andra fall, kan
det vara tvifvelaktigt, om i w-stammarne eu blifvit iu på
gemen-1 samgermanisk ståndpunkt, och således om den inverkan af i på
rotens e, som här röjer sig i fno., bör anses som lika gammal
som i de föregående falleu, ehuru väl detta synes mig
sannolikast.
1 ett annat för vårt här behandlade ämne vigtigt fall åter,
där äfven i uppkommit af ursprungligt a genom mellanstadiet e,
synes denna utveckling böra anses hafva fullständigt genomförts
på gemensamgermanisk ståndpunkt. Jag afser det i, som finnes
eller funnits framför ändeisen i andra och tredje person pres.
ind. sing. af alla3) verb. Redan på gemensameuropäisk stånd-
’)] Jag bibehåller för korthetens skull här denna gamla term, ehuru jag väl
j vet, att i detta fall en helt annan uppfattning är möjlig, kanske äfven
Isannolikare än den gamla.
a) Under formen eo i fhty. och ags. (jfr H o lt zm a n n, Ad. Gr. I, 1, s. 256—7,
204). Jfr ock Bezzenberger, A-Reihe s. 36.
3) Liksom nasjis och vopeis förutsätta äldre former *nasijisi och *vnpijisi (jfr
s. 268 n. 2), så förutsätta ock salbos och habais äldre former *salbojisi och
*habaij!si (med hänsyn till *salb6-jisi jfr s. 165 n. 1). Säkra stöd för
dessa teoretiska former äro de fhty. konjunktivformerna — vida äldre ån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
