Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
punkt synes man böra antaga en försvagning afa till e, således
för 2 och 3 pers. sing. de europäiska grundformerna: -e-si och
-e-ti (jfr Curtius, Spaltung des .d-Lautes s. 26, Scherer,
GDS. s. 186, J. Schmidt i KZ. XXI, 284, Havet i Revue
cri-tique N. 10, 1874, s. 147), detta på grund af öfverensstämmelsen
mellan grek. {(fégnq, qågti af*<^ipscr» och —*ifsgfni—]
*(fegen *), lat. (vehis, vehit), kelt. (bir af *biris, berid), fslav.2)
(vezesi, vezeli) och got. (bairis, bairiþ). Af dessa former -e-si,
-e-ti blef nu säkerligen på gemensamgermanisk ståndpunkt och
genom inverkan af personaländelsens ännu kvarstående i på det
föregående e: -i-si, -i-ti. Att detta sista i verkligen framkallat
det föregående i låter sig på följande sätt bevisas. I andra pers.
pluralis afpres, ind., där med hänsyn till den stamslutande
vokalen ingalunda den öfverensstämmelse synes råda mellan de
de got. — af motsvarande verb, nämligen salpo-é-s och hapé-é-s, som
måste stå för *salpb-ja-is — om fhty. hithörande former, som t. o. m.
hafva bibehållit j, se här förut s. 165, n. 1 — och *hapai-ja-is (hvaraf
*hapaiais). Med ’salbójisi och ‘habaijisi jämför ock de till bildningen
motsvarande fornslav. verben (här till jämförelse äfven i 2 pers. pres. sg.
anförda) delajesi [jfr ofvan s. 165, n. i ; a — å] och ielejesi [e = ai],
’) Sådan är den nya tilltalande förklaring af former som rfieci, som
Curtius ger (i Das Verbum der griechischen Sprache seinem Bau nach
dar-gestellt, 1 B., Leipzig 1873, s. 204 följ.) i st. för den äldre, enligt hvilken
(fíQét stode för af cftQirt (så i S chle i chers Compend.3 s. 662).
2) Redan Curtius har (iSpalt. d. A-Lautes) anmärkt, att litau. här afviker
med sitt -a (t. ex. siifc-a), samt framkastar med anledning häraf (och af
det liknande förhållandet i 2 ps. pl., hvarom längre fram) det tviflande
spörsmålet • Sollte also hier die spätere Gleichheit doch eine zufällige
sein?» Bezzenberger har (A-Reihe s. 41) ytterligare betonat
förhållandet i litau. och antar med fäst afseende därpå europ. a i st. f. e framför
ändeisen i 3 pers. sing. (liks. i 2 pl.), men e i 2 pers. sing. Att tillmäta
denna till sin uppkomst ovissa litau. form på -a, som för öfrigt lika
mycket är 3 pers. (dual. och) plur. (där just a är att vänta) som sing., en
sådan betydelse synes mig icke rådligt. — .lag tillägger här, — hvad jag
ingenstädes sett framhållet — att äfven förhållandet i lettiskan, sådant
det af Bielenstein (Die Lettische Sprache, 2 Theil, Berlin 1864, s.
120—129) framställes, synes göra svårigheter mot antagandet af
ge-mensameuropäiskt e såväl i 2 som 3 pers. sg. (jfr förklaringen af 2 pers.
i litau. hos Schleicher, Compend. j} 272). Äfven här kunna dock
nyare analogibildningar mycket väl antagas i ett i många afseenden så
ungt språk som lett.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
