Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frihet till sådana stafvelser, hvilka uppkommit genom
kontraktion af tre (eller fyra?) tidsdelar och i hvilka sålunda
just det ursprungliga måttet återställes genom kontraktionen.—
Huruvida kontraktionen och bruket att upplösa de
kontraherade formerna allt ifrån början tillhört det homeriska
språket eller först uppkommit i en senare utvecklingsperiod,
är en fråga, som Bergk lika litet uppkastat som den,
huruvida sångarne må tänkas hafva kunnat skilja mellan sådana
långa stafvelser, som uppkommit genom kontraktion, och
andra, med hvilka detta icke var fallet och som derför icke
med rätta kunde upplösas.
Den språkhistoriska motivering, som åsigten saknar hos
Bergk, har hon erhållit genom Wackernagels ofvan nämnda
afhandling (Bezzenbergers Beiträge etc. IV), h vilkens
resultat är, att de s. k. utvidgade formerna (βρόω, οραα) icke
uppkommit omedelbart (genom assimilation) af de
ursprungliga (δράω, imåfi), utan förmedlats af de kontraherade (δρω,
δρά), men icke på grund af en talspråket eller skaldespråket
tilhörande licens, utan i följd af bemödandet att återställa
det genom halfvokalers bortfallande och genom kontraktion
hopkrympta versmåttet i de homeriska dikterna eller, med andra
ord, att den vokalupprepande utvidgningen haft sin orsak i
olikheten mellan det forn språk, på hvilket de gamla
dikternas versmått var beräknadt, och det lefvande språk, hvars
former efterhand inträngde i dikterna i de äldre formernas
ställe ’).
Denne sats framkommer hos Wackernagel såsom resultat
af en väl sammansluten kedja af faktiska bevis, nämligen:
1. Negativa bevis: Assimilationen förekommer
ingenstädes i grekiskt folk- eller litteraturspråk utom hos
Homerus och lians imitatores. Hvad särskildt ioniskan
beträffar, behandlar hon eljes ao eller «ω på helt annat sätt,
nämligen med förändring af α till e t. ex. Άτρείδεω, icke ’Ατρείδοω,
1) „Wir werden darauf hingewiesen die zerdehnten Formen nicht aus
Vorgängen der lebenden Sprache sondern aus Eigentümlichkeiten
sei es des epischen Stils sei es der homerischen Textesgeschichte
zu begreifen“, 1. c. p. 265.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
