Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
helt och hållet spelat ut sin roll. Om ock enskildheter i hennes
förklaringar kunna i fråga sättas, torde så mycket stå fast,
att de två lika bokstäfvernas inträdande i de olikas ställe
tillhör den tid, då kontraktionen var i sitt blifvande och sin
utveckling, icke den, då hon sedan århundraden i verba på
-αω stadgat sig såsom ett språkligt faktum. Endast så torde
så väl det vacklande mellan de tre typerne af dessa verb,
hvilket Homeri språk företer, vinna sin förklaring, som ock det
redan framhållna faktum, att den s. k. distraktionen hållit
sig inom de kontraherade, det vill säga de ursprungligen
mera än tvåtidiga stafvelsernas gr.änser och icke godtyckligt
användts till fyllande af luckor i versen.
Seneca og Boëtius.
Begyndelsen af det anapæstiske Chorparti i Seneeas Tragødie
Phaedra (V. 959 ff.), i hvilket Choret klager over, at Forsynet, medens
det omhyggelig styrer hele Naturens Gang, saa at alt dér gaar for sig
i regelmæssig Orden, derimod forsømmer Menneskelivet, i hvilket det
blinde Tilfælde synes at herske, lyder endnu i Leos Udgave saaledes:
O magna parens, Natura, deum,
tuque igniferi rector Olympi,
qui sparsa cito sidera mundo
cursusque uagos rapis astrorum
celerique polos cardine uersas, &c.
Men Læsemaaden i det sidste Vers kan ikke være rigtig. Vel staar
polos her som saa ofte istedenfor caelum; men den oprindelige
Betydning af Ordet, hvorefter poli netop er selve caeli cardines, kan dog ikke
have været saa aldeles glemt, at nogen skulde have tilladt sig en saa
urimelig Sammenstilling af Ord, som dette Vers frembyder. Den rette
Læsemaade, som jeg iøvrigt allerede forud havde fundet ved Conjectur,
kan uddrages af Boëtius’s Skrift consolatio philosophiae, hvis 5te
poetiske Stykke af 1ste Bog (Pag. 16 sq. ed. Peiper), skrevet i Anapæster,
indeholder ganske lignende Betragtninger som ovenanførte Chorsang
hos Seneoa og aldeles sikkert er skrevet med den for Øje eller in
mente. Det begynder saaledes:
O stelliferi conditor orbis,
Qui perpetuo nixus solio
Bapido caelum turbine uersas
Legemque pati sidera cogis, &c.
M Cl Gertz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
