- Project Runeberg -  Bilder ur Nordens Flora /

(1917-1926) [MARC] Author: C. A. M. Lindman - Tema: Nature, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Bilder ur Nordens Flora: Blåsippa Förra Nästa Index Innehållsförteckning

169. Blåsippa, Anemone hepatica L.

N. Blaaveis. F. Sinivuokko.

Sippsläktet, Anemone, skiljer sig från Ranunculus förnämligast därigenom, att blomhyllet består av ett enda slags blad: en färgad eller kronlik kalk. Hos blåsippan sitta emellertid tre skärmblad i krets på så litet avstånd (1-3 mm) från blomman, att de likna ett 3-bladigt blomfoder (jfr fodret hos Ranunculus ficaria, nr 162). Vidare hava sipporna ingen honungsavsöndring i blomman, utan erbjuda insekterna endast ståndarmjöl.

Blåsippan eller "blåviringen" finnes i s. och mell. Skandinavien och i s. Finland. Den bebor torr skogsmark, förnämligast i lövskogar och granblandskogar. På dessa växplatser visa sig inga blommor så tidigt om våren som blåsippan; redan under snösmältningen börjar den öppna sina varmt mörkblå (någon gång violettröda, sällan vita) kalkar, och i mellersta Sverige kan man redan tidigt på nyåret uppgräva plantan ur den frusna jorden och driva densamma till blomning i boningsrum.

Den underjordiska, något snett ställda pelarstammen (se nr 136) bär nämligen i sin spets vid eller strax ovan jordytan en stor, övervintrande knopp, som i sin nedre del består av breda, tunt hinnaktiga, gråvita eller rödlätta fjäll (lågblad) och högra upp några späda anlag till vanliga örtblad. I bladvinklarna av såväl lågbladen som örtbladen sitta blomknoppar, i vilka redan på hösten alla blomdelarna ligga färdiga, och blommans utslående består därför huvudsakligen i desammas sträckning ochslutliga färgning. Bladanlagens utveckling går däremot långsammare. Tidigt om våren finnas vanligen även fjolårets blad ännu kvar som på tavl. 169, fig. 1, men de dö under försommaren, då de nya bladen blivit fullvuxna.

Efter blomningen är stängeln böjd mot jorden, fig. 2, och småfrukterna (nötterna) bliva därför liggande i moderväxtens närhet. De spridas stundom genom myror (en myrmekofil växt; jfr Ajuga, nr 103, sid. 77).

Tavl. 169. Fig. 1 cäxten om våren i blomning med gamla blad från förra året och anlag till nya, 2 spetsen av tvänne blomskaft vid midsommar, liggande mot marken med mogna frukter, 3 småfrukt (6/1).
Förra Nästa Index Innehållsförteckning


Project Runeberg, Fri Jun 27 21:02:52 1997 (runeberg) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordflor/169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free