Förra 
Nästa 
Index Innehållsförteckning
Denna sippart är allmännare och ymnigare än föregående och går även längre mot norr (upp i Lappland och Finnmarken). Den växer på något skuggig och fuktig mark i skogar, lundar och hagar, oftast massvis, och dess blomning är därför ett av de vackraste dragen i det nordiska vårlandskapet. Långt nedanför blomman sitta 3 kretsställda svepeblad, vart och ett 3-5-delat (eller -fingrat) med vasst inskutna flikar. Blomkalken består ej sällan av 6 blad, 3 i en yttre och 3 i en inre krets, men antalet växlar dock betydligt. Efter blomningen lutar stångelns spets, fig. 2; innan kalkbladen avfalla, antaga de på utsidan rödviolett färg och lsuta sig omkring fruktanlagen, medan dessa mogna. Frikterna falla slutligen till marken, och liksom hos blåsippan finnes här intet annat spridningsmedel, än att de av myror stundom släpas bort från den plats, där de blivit liggande.
Anmärkningsvärd är vitsippans jordstam för sin skarpa begränsning gent emot växtens ovanjordiska, florala del. Den är en djupliggande horisontalstam, försedd med fjällika lågblad, och växer alltjämt horisontellt, till dess slutligen yttersta spetsen kröker sig uppåt och alstrar en ensam blomma, vilken som knopp övervintrar till nästa vår. Samtidigt med blomningen uppstår (i maj) bredvid stängelns bas en kort sidogren (biaxel), som först alstrar ett enda ovanjordiskt örtblad (detta är synligt på vår bild, men ännu helt litet och spått); därpå alstrar denna sidogren endast fjäll och framtränger i jorden som en skenbar förtsättning på jordstammens första stycke från föregående år, till dess även den i sin tur skall blomma och kröker sig uppåt för att övergå i en stångel. Den underjordiska horisontalstammen, som är brun, slät, cylindrisk, tämligen rak och ungefär 1 dm lång, är sälunda i själva verket hopfogad av flera från varandra utgående sidoaxlar (årsskott), som tillhopa sägas bilda en skottkedja eller ett sympodium (jfr Adoxa, nr 64).
Vitsippan innehåller liksom ranunklarna en skarp och frätande saft, som någon gång vållat förgiftning med dödlig utgång.
Tavl. 170. Fig. 1 hela plantan om våren, 2 blomskaft med mogna frukter, 3 en småfrukt (5/1).
Förra Nästa Index Innehållsförteckning
