Från de nästföregående släktena avviker Geum till sin blomma förnämligast genom pistillernas form, tavl. 304, fig. 4: stiftet är långt och kraftigt och nära spetsen genom en led avdelat i två delar, som äro hopfogade i s-form (fig. 5) och av vilka den övre delen med märket avfaller, medan den nedre vid fruktmognaden hårdnar till ett spröt med en vass krok (avsedd för epizoisk fruktspridning, nr 295).
Nejlikroten har sitt namn därav att jordstammen, som inuti är ljusröd, har svag lukt av kryddnejlikor. Den insamlades förr till apoteksvara såsom svettdrivande och stärkande; dess smak är sammandragande och aromatiskt bitter. -- Denna art är en skuggväxt i lundar, parker och busksnår. I synnerhet är den ymnig i människoboningars närhet. Till form och storlek är den som mogen lagom avpassad att ungefär vid knähöjd fasthaka sina ymniga frukter vid förbigående människors klädedräkt. Den går mot norr upp till Nordlanden, Medelpad och mellersta Finland.
Tavl. 303. Fig. 1 stjälkens topp med blommor och frukt, 2 rosettblad från stjälkens bas, 3 blomma med avfallna kronblad (2/1), 4 pistill (3/1), 5 stiftets översta del med tvärleden samt märket (10/1).
Förra Nästa Index Innehållsförteckning