- Project Runeberg -  Bilder ur Nordens Flora /

(1917-1926) [MARC] Author: C. A. M. Lindman - Tema: Nature, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Bilder ur Nordens Flora: Vårlök Förra Nästa Index Innehållsförteckning

385. A. Vårlök, Gagea lutea Ker.

N. Guldstjerne. F. Isompi käenrieska.

B. Dvärgvårlök, Gagea minima Ker.

N. Dværgguldstjerne. F. Pienempi käenrieska.

Den vanliga vårlöken, eller med det norska språkets uttrycksfullare benämning "guldstjärnan", är en av nordens allmännaste liljeväxter. I sin egenskap av lökväxt har den förmåga att höja sig ur jorden så tidigt om våren, att dess oansenliga fägring ej löper fara att av oss tillbakasättas för de många medtävlarinnorna under vårens senare skede, såsom gullvivan, vitsippan, liljekonvaljen. Säkerligen har därför denna lilla vårväxt alltid uppmärksammats vida mer, än många av högsommarens yppiga, men i snår och skog dolda örter och buskar. Med undantag av att blommorna bilda en flock (egentligen hopträngt skruvknippe, den blomställning, som tydligare kan studeras hos t. ex. flera Hypericum-arter), är Gageas överensstämmelse med Tulipa i ögonen falande. Våra vilda lökväxter (se nr 385-388) tillhöra dock en annan grupp av familjen, än tulpanens; särskilt är formen en annan host ståndarna, pistillen, fröhuset och fröna (fig. 4 och 5).

I de flesta fall är löken hos varje släkte och art utmärkt av bestämda egendomligheter. Hos Gagea lutea har den följande byggnad, fig. 2 och 3. I fig. 2 ses en längdgenomskärning av läken under blomningstiden (början av maj) jämte därmed sammanhängande kvarlevor av förra årets lök. Längst till höger ses ett förtorkat, ljusbrunt fjäll, som är den förvissnade underjordiska basaldelen (slidan) av förra årets mest utvecklade blad jämte base av förra årets stängel; den lilla rotknippan (till höger på fig. 2) utvisar, var stängelns bas då befann sig. Innevarande års lök består av 2 blad och en stängelbas, men det första av dessa blad, som å fig. 2 ses längst till vänster i lökens omkrets, är redan skrumpet (det är nämligen ett amblad, som avgivit sin näring åt eller uppammat den nu blommande plantan); bladet nr 2 är växtens största, nu vegeterande blad och består av tre delar: nere i löken en slida, därovan ett kort skaft,, som föga höjer sig över marken, och slutligen den gröna skivan av jämnbred form. Inom slidan av detta blad ses lökens huvudmassa: en nylök, d. v. s. anlaget till nästa års planta, för närvarande blott bestående av ett enda, köttigt amblad av vitaktig färg; detta är dock i själva verket format som en slida, och i dess inre finns anlaget till nästa års ovanjordiska planta, ehuru ännu så litet, att det knappast syns för blotta ögat. På löken ser man dessutom här och där några mera oregelmässigt placerade accessoriska lökar, som kunnat jämföras med yngelknoppar.

Vårlöken blommar under april eller maj. Den är som låglandsväxt utbredd i Norge ända upp till Vesteraalen, i Sverige till s. Norrland, i Finland blott i de sydligaste trakterna. Som vildmarksväxt lever den i lös och lätt mylla, t. ex. i eklundar, och i svag skugga. Men därifrån sprider den sig ofta till våra odlingar, parkernas gräsmattor, leriga planteringsland, trädgårdarnas sandgångar m. m.

Dvärgvårlöken, B, har ungefär samma utbredning, ehuru sparsammare västerut och mer utbredd i vårt områdes östra delar, i Norge åtminstone till Bergen. Den skiljer sig från föregående genom smalare örtblad och spetsiga kalkblad samt har blomställningens (skruvknippets) alla axlar mer eller mindre tydligt förlängda.

Tavl. 385. A. Gagea lutea , fig. 1 växten i naturl. storl., 2 samma lök omvänd och i längdsnitt, 3 frö (5/1). -- B. Gagea minima i naturl. storlek.
Förra Nästa Index Innehållsförteckning


Project Runeberg, Fri Jun 27 21:07:34 1997 (runeberg) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nordflor/385.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free