Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mellem granner av Didrik Arup Seip
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mellem, granner
Når det gjelder språk som står hverandre nær, er
misforståeisene ikke færre. Tvertimot. Der er större
fare for misforståelser her enn når folk fra Norden
taler med ikke-skandinaver. Kan en ikke det
fremmede språk, blir det mangel på forståelse — uten
videre. Men mellem skandinaver innbyrdes vil
språket ofte skape misforståelser.
Slike misforståelser skyldes dels forskjellig uttale
av samme ord — dels forskjellig betydning av
ordene.
Når det gjelder uttalen, blir det riktignok oftest
tale om mangel på forståelse. En dansk frue i Oslo
spurte forgjeves i butikkene etter noe som for
nord-mennene löd som fin eller fien\ det var fiken hun
skulde ha. En annen fikk en »skurebörste» da hun
bad om en »skoborste». Hun var ung og uerfaren og
trodde at i Norge brukte man skureborster på skone.
— Förste gang jeg var i Kjöbenhavn, hadde jeg
meget vanskelig for å gjöre folk begripelig hvad jeg
mente når jeg spurte om veien til Amager, etter min
mening uttalt tydelig og pent. Endelig forstod en
politikonstabel mig, og han pekte fremover og sa
»geråde aus».
En nordmann har store vanskeligheter ved å
forstå kjöbenhavnske navn som Röjsplæs
(Rådhusplads) og Stråjet (Ströget), og når han blir spurt om
han »kan lide» peifrrödsous eller leu’r, blir han sikkert
som regel svaret skyldig. Sannsynligvis vil svensker
ha like vanskelig for å forstå at det er »pepparrot»
og »lever» spörsmålet gjelder.
Ikke sjelden har det ene av de nordiske språk ord
som ikke blir skjönt i de andre landene. At det er
så med mange dialektord, sier sig selv. Men også
riksmålene har mange ord som er uforstålige i
grannelandene. En dansk husmor vil forgjeves sporre
etter »husblas» i Norge, rimeligvis også en norsk
husmor etter »gelatin» i Danmark. Går en nordmann
inn i en herreekviperingsforretning i Kjöbenhavn
eller Stockholm og spör etter snipper, vil ingen falle
på å vise ham »Flipper» eller »kragar».
Det norske ordet næper (Roer) er ofte blitt
mis-forstått. L. Hallager forteller i sin »Norsk
Ordsamling» (1802) at da man engang fra et sted i Norge
spurte »det danske Toldkammer, hvorledes Tolden
skulde betales af Næper, fik man til Svar, at der
skulde betales den samme Told af Næper som af
anden Fisk».
Både nordmenn og dansker står fast når en svenske
taler om at getingen (hvepsen) stikker. Ingen av dem
forstår umiddelbart hvad Axel Lundegård mener
med at man skal »visa kärlek till hemmets jord» med
»slagan på logen». En danske og en svenske vilde
neppe forstå det når en nordmann oversatte det med
»pleielen på låven».
Dansker og nordmenn vil vanskelig forstå fölgende
linjer av Sätherberg:
»Lundar och sjöar i vårdagens dräkt,
sänden er fläkt, sänden er fläkt.»
For det förste er imperativformen »sänden» (send)
vanskelig; for det andre må det læres at fläkt betyr
»vindpust»; for det tredje må en være opmerksom
på at er her er eders.
Uklar er også for nordmenn og dansker
Heidenstams linje i »Sverige, Sverige»:
»Nu spela skällorna där härar lysts av brand.»
Få vet at skällorna betyr »bjellene».
Når en svensk dikter lar vinden »rida högt på
löddrig sky», vil danske og norske ikke lett opfatte
billedet fordi de ikke forstår ordet »löddrig». En
vilde kanskje ha förstått det svenske uttrykk »rida
hästen löddrig» ut fra sammenhengen. At det i
»löddrig sky» ligger en henspilling på den
»skumsvette» hesten, går derimot ikke op for en dersom en
ikke har lært ordet »löddrig».
Månge studerer på hvad svensk ymnig betyr, »i
ymnigt mått» (i fullt, rikelig mål).
Og det er ved hjelp av fransk og tysk en kanskje
forstår at »flickan på grund av sviter» efter en
influensa »bör fritagas från skyddskoppsympning under
detta år». Hvad en »synnerligen förstklassig
stenfastig-het» er, som stadig averteres i svenske aviser, har
man vanskelig for å finne ut av.
Farligere er misforståelser som skyldes ulik
betydning i de forskjellige språk. For noen år siden blev
översatt fra dansk til svensk en beretning om en mor
som lenge hadde sittet hos sitt syke barn; til sist
fikk hun »en rolig Nat hos sin Dreng»; i svensk blev
ordene direkte överfört, og der hadde de en ganske
annen mening.
I06
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
