Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Intra et extra muros, några betraktelser öfver kulturens offerväsen, af Antecaptivus. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8.5
och att han är här för att komma till rätta med sitt inre,
om också saken officiellt har en annan mening, och så
finner han sig snart mycket bra uti att lefva på stenålderns
kulturståndpunkt. Det har ju äfven sitt arkeologiska
intresse, och eget är att iakttaga, hur lekamligt väl denna
stränga regime bekommer honom, och tänka hvilka dårar
det nittonde seklets människor äro, som blott tillämpa den
i sina fängelser.
Äfven dräkten tillfredsställer intet af hans forna behof
och vanor, och mat och dryck hafva alldeles afsagt sig
alla anspråk att vara annat än den för lifsgnistans
vidmakthållande erforderliga näringen. Hvad återstår då för att
hålla modet uppe och sinnet spänstigt på detta ställe, där
äfven friheten är upphäfd — friheten att gå och röra sig
annat än efter tillsägelse —, där tjugutre af dygnets
tjugu-fyra timmar skola tillbringas inom ett begränsadt, vissa
knappt tillmätta kubikmeter rymmande rum? Hvad bjudes
till hjälp och ledning i den svåra kampen mot sorg och
förtviflan, hvad finnes till uppmuntran, till stöd och råd,
då fången i sin månads-, ja årslånga afspärrning
begrundar orsak och verkan af brott och straff eller längtansfullt
riktar sin blick mot den ovissa, för honom vanligen så
hopplösa framtiden? Hur är det stäldt för att hans straff,
som ju genom att beröfva honom allt som skänker lifvet,
behag och trefnad fått erforderlig skärpå, äfven skall blifva
till upprättelse? Hvilka möjligheter kan han i fängelset
vinna att upptaga striden för tillvaron, då den hårdare än
någonsin möter honom i samma ögonblick, han återfår sin
frihet?
Fången där borta vid fönstret har många gånger
grubblat öfver dessa frågor. Hans fängelsetid har varit en rik
tankarnas tid, ett verkligt klosterlif med ej blott kroppens
utan äfven andens späkning, men äfven med klostrets
stillhet och frihet från världens oro och frestelser. Så har han
fått tillfälle att sofra och reda sina tankar, att begrunda
och bedöma ej blott sina egna förhållanden utan äfven sina
grannars, att söka utreda de kulturens strömningar och
krafter, som gjort deras inspärrning nödvändig, och
granska dennas följder för dem själfva och samhället.
Allt sedan människorna lämnade naturstadiet och
civilisationen under sin utvecklings gång började alstra brott och
som en följd däraf straff, hafva dessa tvänne ideligen
dryftats af lagstiftare och människovänner; man har afvägt de
senare efter de förstnämnda, och under tidernas lopp har
en allt humanare anda tryckt sin prägel på de olika
straffsystemen. Man anser sig nu hafva uppnått en mycket
hög-ståndpunkt, talrika reformer i fängelseväsendet hafva ägt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
