Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Indisk och europeisk spiritualism, af Zeaeddin Akmal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302
Indisk och europeisk spiritualism.*)
Världen liar aldrig bevittnat ett så lidelsefullt sökande
efter spiritualistiska kunskaper som under innevarande
århundrade. Ett stort antal af vår tids lärde liar ålagt sig
uppgiften att för allmänheten förmedla kännedomen om
mysterier, hvilka hittills hvilat i händerna på de
orientaliska spiritualisterna; och unga män med modärn bildning
företaga sig efter något år af litterära studier med all energi
att utbilda sig i denna riktning och förvåna världen med
praktiserandet af dessa underbara ting, hvilka de äro i stånd
att frambringa ur de modärna skrifterna och lärorna.
Jag är född i Indien, alltså i ett land, som anses såsom
vaggan för alla spiritualistiska under, och har från
barndomen lifligt intresserat mig för allt som står i
sammanhang med den spiritualistiska världen. Väl förtrogen med
dessa fascinerande och omfattande frågor som iag således
är, känner jag mig berättigad att anställa en jämförelse
mellan den orientaliska och våra dagars europeiska
spiritualism och — så godt jag förmår — påvisa
beröringspunkterna dem emellan.
De orientaliska filosoferna äro utomordentligt försiktiga
i sina yttranden och hafva därför aldrig ordat så vidlyftigt
öfver ämnet som västerns teosofer; jag tror mig för den
skull göra rätt, om jag i det följande reducerar de båda
hemisfärernas beröringspunkter beträffande denna vetenskap
till det minsta möjliga. De så kallade europeiska
spiritualisterna hafva påtagit sig ansvaret att med svart på
hvitt intyga, hvad deras bröder i öster kunna åstadkomma,
utan att vidare fråga efter, ur hvilka källor de hämtat sina
upplysningar. Själfkännedom var och är den första
lärosats, som predikas för oss, följaktligen rikta vi vår
uppmärksamhet framför allt på utbildandet af anden, såsom
*) Ur »Die Zeit».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
