Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dramatiska och lyriska Röntgenfotografier, af Fru Louise ****. VI—VII - VI. Kälkborgerlighetens offerväsen och teatern - VII. Fru Ellen Hartmann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356
hetens gräsliga öfverhandtagande och grasserande kan försätta
mig i furör.
På den svenska teaterkonstens område utgör just
Dramatiska teatern den förnämsta smitthärden för detta onda.
Det är minsann inte underligt, att det är så. Hvarken själfva
teatern eller dess ledare eller mera framskjutna artister ha
någonsin i några andra kretsar haft så trofasta adoratörer och
lofprisare som just inom vår societet af bourgeoisras. Lika
blindt som den ortodoxe katoliken hyllar dogmen om den
obefläckade aflelsen, lika blindt ha under tidernas längd sagda
societets teaterhabituéer och deras eftersägare lefvat,
vegeterat och dött i trosvissheten om, att det förblefve omöjligt att
här på Stockholms polhöjd och knappast annorstäders häller
för resten få se en finare dramatisk konst än den på
Dramatiska teatern, en smakfullare salongselegans och
spiritualitet än just den, som den snälle Gustaf är en sannskyldig
maestro att kultivera, samt en utsöktare nyansering af den
pikanta bouquet, som för vissa människor alltid gör
teaterdamer så märkvärdiga och charmerande. Mellan båda dessa
parter, den nämda societeten och den nämda teatern,
existerar en tyst alliance morale et sociale; de anpassa sig
inbördes efter hvarandra. Den ena parten beräknar att från
den andra få förnöjelse och underhållning, små pikanta
samtalsämnen och distraktioner, den andra parten bekommer i
gengäld god mat och dryck, trefliga virapartier, vackra
buketter, mycket smicker och rökelse samt i kotteriernas
nycker och växlande opinioner en hjälp vid de små privata
teaterintrigerna.
VII.
Fru Ellen Hartmann.
iiFhichcat nec mergitur^
Det skall i mångas öron klinga förfärligt paradoxalt, ja
rent af absurdt, när jag nu går att anföra fru Ellen
Hartmann, d. v. s. företrädesvis hennes konstnärstalang, till
exemplifierande af befintligheten af ett sådant där
bourgeois-kälk-borgerlighetens offerväsen, hvarom jag talat i föregående
inledningskapitel. Men det är min allvarliga öfvertygelse, att så
är fallet, huru väl jag än vet, att hon varit, ännu är och skall
väl länge förbli samma samhällsmakts förnämsta kæledæg och
att det varit såsom sådan, genom sitt ijäsande för dess
nycker och smak, genom lifligt umgänge med dess tongitvande
kotterier som hon lyckats så hastigt förvärfva den starka
teater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
