Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7—8 - Från Stockholms teatrar, af Gasparone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
582
hon vanligen mäktar med. Hon var för resten särdeles
behaglig och intagande. Hr Lavén har på ett mycket
billigt sätt förvärfvat sig anseende som en mycket god
skådespelare. För denna renommé torde han egentligen
ha att tacka den kvinliga teaterpubliken och sin egen,
bestämdt icke obetydligt utvecklade själfsakerhet. Också
han hade fått en för sig mycket lämplig uppgift och vår
alls icke oäfven som en själf belåten löjtnantsadonis, fastän
han naturligtvis snöflade på lika oförskräckt som han
ge-menligen brukar. Hr Olsson var synbarligen en mer än
skäligt kommod älskare: han har också emellanåt några
obehagliga fula sätt att fasonera munnen på, som behöfde
bortarbetas.
Att förf, till Reformatorn mottagit mycket starka
påverkningar af Ibsen Var så uppenbart, att därom är
knappast värdt att tala. Förhållandet faller kanske bjärtast i
ögonen i andra akten, som är Folkefienden upp i dagen,
kan man vara frestad säga. Den manliga hufvudrollen,
Andrea, är dock icke blott d:r Stockman, utan har äfven
i sin natur ett och annat som för tanken till Almers. Det
fins dessutom andra motiv, bifigurer etc. som åtminstone
skenbart ega Ibsenskt ursprung. Så t. ex. skulle den
vanskapliga pojken kunna vara en reminiscens af Lille Eyolf.
Apropos detta motiv, det så efterlängtade barnet, som
skulle bli så skönt och starkt, och ett utmärkt prof på en
ny fullkomligare tids människoras, men som födes
vänskapligt och därigenom ådrager sig faderns motvilja, så är
detta motiv mycket likartadt med innehållet i en novell
af Bourget, intagen vill iag minnas i hans bok,
Recom-mencements. Där är det en bildhuggare och hans hustrti,
båda kärnsunda och ståtliga samt harmoniskt utbildade,
hustrun får under hafvandeskapet så att säga undergå en
särskildt afpassad förberedande behandling, på det att
barnet måtte blifva skönt och harmoniskt; hon omgifves af
sköna bilder och föremål etc. etc. Men en olyckshändelse
vållar att barnet framjödes vänskapligt, och Bourget skildrar
mycket lefvande den förintande verkan det utöfvar på
faderns kärlek till barnet, hans konstnärliga produktivitet,
den äktenskapliga lyckan m. m. Med anförande af denna
likhet vill jag dock ej på minsta vis insinuera någon som
helst imitation efter Bourget i ifrågavarande detalj. Motivet
erbjuder sig helt osökt som en naturlig utveckling af
pjesens ämne. Mot pjesens första akt kan man anmärka
en något tung och omständlig exposé. Men den såväl som
öfriga akter vittna emellertid o förtyd bart om att pjesens
förf, är en verklig, skapande förf., ej en faiseur eller
osjälf-ständig imitatör. I tredje akten finnas scener, där förf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
