Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ESAIAS TEGNÉR.
Ett sköldemärke, ett allegoriskt
en hägare störtad upp och ned
i flaggan han förde. Det är historiskt.
Han tillägger vidare, att denna »störtade bägare» af mannens belackare
tyddes på en viss svaghet för Rhendrufvans safter, under det att han själf
däri ville hafva symboliseradt, huru hans motståndare, om de ej godvilligt
underkastade sig, skulle få vända benen i vädret. Hvilka betydelser än
efteråt kunna hafva inhysts i ett sådant namn, säkert är det naturligast
att anse det som bildadt genom härkomständelsen -er af ett nordtyskt
ortnamn Störteheck, som på svenska skulle låta alldeles pä samma sätt,
äfven om vi skulle skrifva det med ä. I högtysk form finnes i Tysk
land ett snarlikt och endast på detta sätt tydbart personnamn Stiirzel
hecher, bildadt liksom Eschenhecher af Eschenbach o. s. v. Flera »Störte
bäck» kunna hafva funnits, skilda personer kunna ock hafva bildat familje
namn af samma ortnamn. Xågot slägtskapsförhållande behöfver därför ej
antagas mellan sjöröfvaren och skalden. Det må nämnas, att dennes
familjenamn af andra slägtgrenar stafvas Sturtzenhecher.
De lagar, som i öfrigt gälla för vår namnbildning, inses och för
klaras bäst på historisk väg. Innan vi gå vidare må likväl några all
männare anmärkningar här få sin plats.
Det vore visserligen lämpligt att som bakgrund till framställningen af
våra familjenamns uppkomst och utveckling teckna något af familje
namnens historia hos andra folk. Utrymmet för denna uppsats medgifver
dock icke här något sådant. Så mycket må blott anmärkas, att likasom
mänga andra uppfinningar, öfver hvilka Europa yfves, befinnas långt förut
vara gjorda af kineserna, så äro också kineserna det första folk, hos
hvilket man träffar ärftliga familjenamn. Utom hos dem äro sådana
före det nyare Europa räknadt tillbaka till 1000-talet endast att
finna hos Italiens folk, etrusker och romare. Grekerna, som annars voro
forntidens främsta folk, kände dem ej, ,
Huru obetingadt man ock måste vidgå, att tillvaron af familjenamn är
ett vigtigt kulturmoment, visar det sig redan häraf, att namnbildningen ej
alltid står i direkt förhållande till odlingens höjd. Ännu mera talande är
i detta hänseende det faktum, att medan skandinaverna än i dag i
fråga om familjenamn stå långt tillbaka, deras nomadiska grannar, lap
parne, redan sedan urminnes tid hafva familjenamn som inhemsk sed.
1 själfva verket äro skandinaverna af Europas alla kulturfolk de sista,
som börjat antaga sådana. Under det ärftliga namn blifva vanliga i
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
