- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1882 /
23

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM SVENSKA FAMILJENAMN
bärare bade lefvat i fångenskap bos tatarerna på Krim; bans fängelse blef
idealiseradt till en adlig borg.
Tilläggandet af ett -berg gör ofta ett namn adligt. Så t. ex. dä Adam
Hirt, drottning Kristinas »lif- ocb hofbarberare», adlades till Hirtenherg.
Dylika namn på -berg hafva till stor del, eburu visserligen ej ensamt, sin
utgångspunkt i de fästen, som Tysklands riddare fordomdags bygde sig
på otillgängliga böjder, där de trodde sig mest skyddade mot hvarandras
angrepp ocb mot förbittrade borgares hämdetåg.
När Elis Schröder adlades med det bekantare namnet Schröderheim,
ligger bakom detta tydligen fiktionen af ett adelsgods, tyskt liksom de
förut omtalade. Då Schröder är samma ord som värt skräddare, har nam
net på tyskt område sin fulla motsvarighet i en tysk ätt Schneider, adlad
von Schneidheim, liksom sin parallel i den svenska (pommerska) slägten
Kock adlad Cockenhausen. Ändeisen -heirn finnes i många namn: Ehren
heim, Lagerheim o. s. v. Försvenskad till -hem se vi den i den fräjdade
mekanikern Polhammars adelsnamn Polhem.
Ändeisen -hojf i Fitinghoff m. fl., motsvarande vårt svenska hoj,
tyder också pä tyska gods. Likaså det mycket vanliga -stedt i Gripen
stedt, Cronstedt, Stjernstedt. Detta -stedt är egentligen en på medeltids
sätt bildad dativform af det tyska stadt, motsvarande vårt stad, men fattadt i
en allmännare lokal betydelse än detta, ocb därför användt äfven om
landtliga orter.
Fastän ändelserna -fett ocb -mark i Nordenfeldt, Strömfelt, Königs
marck, von Björnmarck ocb andra namn lika väl synas kunna vara svenska
som tyska, äro de dock här att anse som uppkomna genom efterbildning
af tyska personnamn och stamma ytterst från tyska ortnamn. Båda än
delserna äro i svenska ortbenämningar ganska ovanliga, under det att
-felt i svenska adelsnamn, vid sidan af -berg ocb de tidigare omtalade
-hjelm ocb -sköld, är den oftast förekommande ändeisen. Slägten Königs
•marck bar sitt verkliga, ännu befintliga stamgods med samma namn i
Tyskland, eller närmare angifvet i Mark-Brandenburg. Ändeisen -felt
kan i enstaka fall afse ej ett gods utan sköldens »fält». Så uppgifves det
om den danska adliga ätten Hvitfeld, hvilken intill 1420 bar det sedan
i Sverige fortplantade namnet Idogenskild. Den finska slägten Blåfjeld
uttrycker sköldens fält genom det äldre ordet fjeld, hvilket med betydel
sen »fält» äfven finnes i lagspråkets urfjäll, bibelns vingårdsfjäll.
Äfven de borgar, som ingå i namnen Gyllenborg, Ehrenborg ocb
dylika, äro att anse söm ursprungligen tyska, ehuru det tyska burg
23

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:19:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1882/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free