Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ESAIAS TEGNÉR.
utförde, återspeglar sig i sammansättningen af dess riddarhus, och i andra
hand ej mindre i dess adliga namnbildning.
Följande siffror, anförda efter S. Wieselgeens skrift »Om svenska
Riddarhuset», äro tillräckligt talande. Af de 127 ätter, som vid riddar
husets upprättande där togo sitt inträde, voro 86 till sin börd svensk-finska,
24 tysk-nederländska. När ej långt efter 30-åriga krigets slut drottning
Kristina nedlade sin spira (1654), voro af Sveriges 697 adliga ätter ej
mer än 438 af svensk-finsk härkomst; 15 voro danska, 14 norska, 140
tyska, 20 nederländska, 3 engelska, 40 skotska, 13 franska, 1 italiensk,
7 böhmiska, 2 polska och 4 ryska: summa 259 utländska, och af dessa
mer än halfva antalet tyska. Ar 1680 hade riddarhusets nummer vuxit
till 1085, samlade från 16 skilda länder: rent inhemska voro ej fullt hälf
ten 526, finska 74, danska 29, norska 16, tyska 284, nederländska 35,
engelska 6, skotska 64, franska 26, italienska 3, böhmiska 9, polska 4,
ryska 6; till och med Ungern, Wallachiet och Portugal hade hvart och
ett sin representant i vårt riddarhus.
Bland de främmande beståndsdelarne var det tyska elementet afgjordt
förherskande. Om det också i fråga om namnbildning kom att blifva
tongifvande för den svenska kärnan i riddarhuset, så är detta ej annat
än hvad man i förväg kunde vänta. Vi behöfva blott minnas, att Tysk
land redan hade sitt adliga namnsystem färdigt, under det att Sveriges
just gjorde sina första osäkra steg, vid hvilka det måste vara tacksamt att
ega en stödjande och vägledande hand. Ända sedan den tid, då Magnus
Ladulås från Tyskland till oss införde ett mera ordnadt riddarväsen, hade
också vår sydliga Östersjögranne på riddarlifvets område varit vår stadiga
förebild.
Dessa förhållanden hafva gjort att i vissa fall blotta antagandet af
en tysk grammatisk form gifver ett namn i svenska öron en mera adlig
klang.
Inskjutandet af ett -en- i midten af ett namn, såsom tyskan har i
Eulenhurg, Pappenheim, tjänar hos oss i vissa fall som adelsmärke.
Biskop Svedbergs son, den berömde andeskådaren och naturforskaren,
kallade sig, då han blef adlad, Sved-en-horg. Sä tog en Lindstedt, född
i Linde, vid adlandet naranet Lindenstedt. Tillräckligt betecknande är
för öfrigt, att 18 olika adelsnamn börja med Norden-, men endast ett,
Nordshöld, med det i ofrälse namn sä vanliga Nord-.
Dä en Broms adlas till von Bromsen, en Qvant till von Qvanten,
en Ljust till von Lusten, inlägges samma förädlande makt i ett slutande
26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
