Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVENSKA FAMILJENAMN.
mar, Vilhelm och af det redan omtalade grim, svärdet representeradt af
hrand (Hildebrand), spjutet, såsom nämdt, af ger och odd »udd» (Odd
geir), skölden afrand (Randolf), pansaret af första stafvelsen i Brynolf,
Brynhild, kanske också af Ring- i det tyska Ringvald och dylika.
Den påpekade öfverensstämmelsen behöfver och bör ej helt och hållet
anses som en nyckfull tillfällighet. Samma medeltidens smak, som valde
sköldens symboler, inverkade ock på valet bland befintliga personnamn.
Till och med en direkt sammanbindande brygga mellan de gamla förnamnen
och nyare tiders adelsnamn är ej omöjlig att konstruera. Vi kunna söka
den i sådana fakta som det, att kaniken Björn långes sigill från 1298 inne
håller en björn, att en annan prest Ornulf i sitt sigill 1292 hade en örn
och en ulf, och andra likartade fall 1. I Eds kyrka i .Roslagen finnes
eller har funnits en figur, föreställande en björn sittande i en kittel; där
bredvid läses en inskrift, innehållande årtalet 1460 och namnet Catilbernus,
den latiniserade formen af ett svenskt förnamn Kettilbjörn. Dessa fall
visa tillräckligt, hurusom äfven förnamn stundom gifvit upphof till »talande
vapen». Att å andra sidan vapenmärkena ledde öfver till de adliga fa
miljenamnen, är förut ådagalagdt. Om en Björn under medeltiden satt
en björn på sin sköld, och denna sköld sedan gått i arf till hans efter
kommande, kan efter århundradens förlopp pä 1600-talet vapenmärkets
björn hafva gifvit uppslaget till ett familjenamn, i hvilket björn ingått.
Har fallet ej varit så just med detta ord, kan det hafva varit med andra.
I de svenska folkvisorna uppträda ofta riddare sådana som Hertig
Silfverdal, Hertig Fröjdenhorg, Herr Grimborg, Herr Malmsten, Ung
Hillerström. Namnen göra ett underligt intryck i dikter, hvilkas innehåll
ofta är den mest afgjorda medeltid. Namnen äro ock säkerligen ej
gamla; de äro formade efter 1600-talets adelsnamn och hafva uppstått
genom ombildning af äldre förnamn. Vid ett par af dem är en dylik
uppkomst lätt att ådagalägga. Visan om hertig Silfverdal är en slägting
i sena ätteled till den isländska Eddasamlingens »Fjölsvinnsmål»; hjälten
heter där Svipdag. I Danmark, hvarest visan ock fortlefver, lyder namnet
mindre förändradt Sveidal; man har ju i Danmark inga Silfver-namn,
som kunnat bringa traditionen på afvägar. Då man lika litet i Danmark
bildar namn pä -ström, har äfven Herr Hillerström där undgått att blifva
sä moderniserad som hos oss. 1 den motsvarande danska folkvisan heter
1 I B. B. Hildebränds utmärkta arbete om svenska medeltidssigill tydes visser
ligen den ena figuren i Ornulfs sigill som ett lejon, ej som en ulf; den bifogade
figuren talar likväl mer för min förklaring, som genom namnet vinner ökad
visshet.
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
