Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL DEN TOLFTE 169 7 170 1,
ligades uti anfallet på de holsteinska skansarna i början af juni 1697.
Men knapt hade sakerna tagit denna allvarliga vändning och den svenska
förmyndarstyrelsen begynt rusta till kraftigt häfdande af Sveriges hol
steinska intressen, förr än konung Kristian tvärt vände om, lät den hol
steinska striden stanna och riktade hela sin sträfvan, icke på ett nordiskt
krig, utan på en nordisk allians, grundad på giftermålsforbindelser
mellan de svenska och danska konungahusen. Denna nya plan, som för
öfrigt främjades af icke så få bland Sveriges inflytelserikaste statsmän,
bär alla spär af att hafva varit från dansk sida fullt allvarligt menad
och bestämmer konung Kristians politik åtminstone från hösten 1697
till våren 1698 eller så länge, till dess Sveriges konung själf tillintetgjort
alt hopp om dess förverkligande. Och ännu långt efter den tidpunkt,
då Karl den tolfte för egen person bestämdt afböjt det danska giftermåls
förslaget och, genom hertig Fredriks af Holstein inkallande och förmäl
ning med prinsessan Hedvig Sofia, starkare än någonsin befastat Sveriges
förbund med Holstein, synes Kristian dock med förkärlek hafva omfattat
utsigterna till en fredlig uppgörelse med grannen i söder, till vänskaplig
förbindelse med Sverige. Men det var naturligt nog, att han, då det
redan i februari 1698 begynt visa sig omöjligt att vinna det svenska
hofvets medverkan och att bryta den svenska diplomatiens af Oxenstjerna
ledda motsträfvighet, höll sig andra vägar öppna, och så tillkommo de
första icke anfalls- utan försvarsfövhimåen med Polen och längre fram
äfven med Kyssland.
Att äfven Polen i början af Karl den tolftes regering har sökt Sve
riges allians, betyder väl knappast mer, än att tanken på ett anfall mot
Sverige då åtminstone ännu icke var färdiggängen hos konung August.
Hans eländiga och nyckfulla politik var lika oförmögen af ett stadgadt
system för vänskapsförbindelser, som den sedermera visade sig svag i full
följandet af politiska anfallsplaner, och den beskickning, som vid jultiden
1697 anhöll om Sveriges vänskap, hade tydligen endast karakteren af en
obestämd och planlös förkänning. Samma beskickning, fortsatte vägen
till Danmark, och det anbud af vänskap, som i Sverige endast kallt upp
togs, blef i Danmark mött med välvilja. Det kom i ett nog gynnsamt
ögonblick. I februari 1698 hade i Sverige utgått befallning om her
tigens af Holstein mottagande som prinsessan Sofias brudgum; i mars s.
å. godkändes i Köbenhavn det »försvars»-förbund mellan Polen och Dan
mark, som särskildt stadgade att, i händelse Danmark råkade i vidlyf
tighet för den holsteinska frågan, konungen i Polen skulle bistå det med
56
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
