Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL DEN TOLFTE 1697 —1 70 1.
ryska, polska och danska hofven. Under hela året 1698 äro planerna
dock sväfvande och obestämda: ingen annan än czaren har därvid ett
bestämdt politiskt mål, ingen annan än Patkul har den oryggliga viljan
att våga alt för att få ödeläggelse och krig i gång. Konung August,
vacklande och svag till lynne och vilja, ryckes oupphörligen fram och
tillbaka mellan polska, danska och svenska intriger vid saxiska hofvet, för
lamas af Polens inre oro och sysselsätter sig med nöjen mer än med
statssaker; lika lättfärdig i fiendskap som i vänskap, behöfver han sex
månader från sammankomsten i Rawa för att besluta sig till den åtgärd,
som var en oundgänglig förutsättning för det uppgjorda anfallets förverk
ligande, ett närmande till det danska hofvet. Andtligen har Patkul
fått under namnet »Wallendorf» utföra denna diplomatiska beskickning och
i maj 1699 för de danske ministrarne framlagt czarens och Augusts
planer. Men hans framställningar möttes från dansk sida af idel frågor,
och svaren på dessa frågor visade väl, att Patkuls planer voro i detalj
genomtänkta, men att de ännu hvilade endast på ovissa förhoppningar,
icke på verkligheter. Om krigets ändamål kunde han noggrant upplysa,
att det gälde eröfring för Polen af Lifland och Estland, för Ryssland af
dels Ingermanland dels andra angränsande, förut Ryssland tillhörande
länder; åt Danmark unnade man frikostigt alt, hvad det själft trodde sig
om att kunna taga frän Sverige. Anfallet skulle ske nästa vinter sam
tidigt af czaren och August, Danmark borde angripa på våren till lands
och vatten. Men förevändning for hela kriget skulle tagas af den hol
steinska affären, hvari Danmark först borde uppträda med allvar, därmed
lockande Sverige till fientligheter, hvilka i sin ordning skulle gifva
Danmarks bundsförvandter krigsanledning. Häraf framgick sålunda, att
för det stora anfallet var ett utbrott af den dansk-holsteinska oenigheten
en förutsättning, och det gälde efter denna plan för de förbundne att i
främsta rummet ägga Danmark till fientligheter mot Karl den tolftes
vän och svåger.
Konung Kristian ädagalade emellertid äfven nu icke någon syn
nerlig ifver hvarken för de förbundnes planer eller för omedelbara
fientligheter mot Holstein. Han misstrodde August och än mera Polen,
hvars förhållanden just icke gåfvo någon trygghet för politiska förbindelser
med dess konung; och hvad slutligen det stora förbundet mellan August
och czaren beträffade, måste Patkul själf inför honom erkänna, att något
skriftligt fördrag emellan dessa höga furstar ännu icke funnes, endast att
muntligen vore saken så godt som algjord. Konung Kristian gal därför
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
