Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL DEN TOLFTE 1697 1701.
taga de erbjudna allianserna. Försvarsförbundet med Ryssland hvarom
redan i ett års tid underhandlats, hade d. 24 augusti blifvit ratificeradt;
och innan en månad förlupit, var mellan Danmark och Polen d. 11 sep
tember afslutad den off- och defensiv allians, som sedermera d. 11 nov.
biträddes af czar Peter, och ur hvilken det nordiska kriget framgick genom
Augusts anfall på Riga.
Så hade de diplomatiska underhandlingarnas trådar, hvilka gång efter
annan varit på väg att lösa sig från hvarandra, ändtligen blifvit knutna
tillsammans under intrycket af Sveriges aggressiva politik i den holstein
ska frågan. Karl den tolfte var okunnig om denna sammansättning: det
n r» o
hade lyckats konung August att föra Sveriges förslagnaste diplomat Vel
lingk på villospår; och det kan möjligen sägas, att denna okunnighet om
farans vidd förklarar den frimodighet, hvarmed Sveriges unge konung
gick hän emot det numera nästan oundvikliga kriget med Danmark. Det
fins dock icke den ringaste sannolikhet för, att ens en fullständig känne
dom om Danmarks stora allianssystem skulle hafva förmått i någon mån
rubba hans uteslutande holsteinska och af rent personliga känslor bestämda
krigspolitik, eller att han i detta skede af händelsernas utveckling, mer
än eljes, skulle hafva tillåtit diplomatisk underhandling upplösa de för
vecklingar, som syntes öppna tillfälle till en manlig dust.
Redan Hans Järta har påpekat, huru orätt man haft i den gängse
föreställningen, att Karl den tolfte under sina första regeringsår varit upp
tagen allenast af ystra lekar och upptåg, och att det var det trolösa an
fallet pä Lifland, som först väckte honom ur denna sorglöshet till allvarlig
verksamhet. Carlson har utförligt visat, huru den unge konungen, som
redan under förmyndareregeringen träget deltagit i de offentliga angelä
genheterna, genast efter myndighetsförklaringen verksamt tog hand om
riksstyrelsen och så väl i detaljerna som i hufvudfrågorna gjorde sin egen
vilja gällande. Likasom den för ynglingen naturliga lekfullheten hos honom
aldrig öfvergick till sinnesberusning, så utträngde den icke häller hågen för
sysselsättning med rikets allvarliga värf; men likasom vid nöjena det barns
liga väsendet yttrade sig i en ysterhet, som ehuru godlynt och oförderfvad
åsidosatte alla umgängets lagar och former, sä framträdde det vid rikssty
relsen uti ett själfmyndigt trots, som föraktade all ledning, och i en hän-
1 De tre traktaterna af d. 24 aug., d. 11 sept. och d. 11 nov. 1699 finnas, så
vidt vi veta, ingenstädes tryckta ock äro ej kaller till sin ordalydelse anförda af
de författare, som skrifvit öfver denna tids kändelser. Eörande traktaten mellan
Danmark ock Ryssland af d. 24 aug. 1699 upplyser dock Peter den stores Journal
så mycket, att den tydligen igenkännes såsom det samma försvarsiövhnnå, kvarom
konung Kristian underkandlade i dec. 1698.
62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
