Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F. W. SCHOLANDERS SKRIFTER.
F
. W. SCHOLANDERS skrifter. Del. I. Stockholm 1881. P
. A. Norstedt k
Söners förlag.
Scholanders begåfning egde en förvånande mångsidighet. Ut
märkt arkitekt och målare, förträfflig undervisare, hade han ock tid
öfver för poesiens värf, och den hand, som var förtrogen med mu
rarelod, pensel och ritstift, nedskref ock med pennan på papperet
lekande rim eller berättelser i obunden form. Ide mellanstunder,
då han hemtade sig från sina sysselsättningar inom den bildande kon
stens område eller från embetsgöromål, vederkvickte sig hans fantasi
med dikt och novell, och den hvila, han unnade sig, tyckes hufvud
sakligen hafva bestått i ombyte af arbetsföremål. Hans betydelse som
arkitekt, akvarellist och tecknare är utan tvifvel långt större än den,
hvilken han eger som författare; men åtskilliga af hans berättelser
och särskildt de, hvilka äro skrifna på prosa, ega ett förblifvande
värde. Företaget att utgifva ett urval af hans efterlemnade arbeten
förtjänar därför ett tacksamt erkännande. Och om äfven den oför
gätliges urna och minne närmast hägnas af den bildande konstens
genier, glömmer dock ej häller sångmön, att hon till den bortgångne
eger förbindelser. Hvad mer, om inom diktens rike hans novellistiska
berättelser i obunden stil skulle ega mer obestridd infödingsrätt än
hans poem? De tider äro länge sedan förbi, då rim och meter ut
gjorde ett oeftergifligt vilkor för att en vitter skapelse skulle kallas
med poesiens namn.
Det nu utgifna förstlingsbandet af Scholanders skrifter innehåller
en samling ballader och smådikter samt tvänne prosaberättelser. Vi
tillåta oss att betvifla lämpligheten af balladernas och smådikternas
utgifvande; åtminstone hade här en strängare siktning varit på sin
plats. Betraktade endast som texter till illustrationer, kunna ju många
af balladerna bedömas ur en annan synpunkt än den i högre mening
poetiska; men Scholander, som alltid var sträng mot sig själf, skulle
kanske ej gärna sett dem införda i den samling man nu utgifvit. I
»den blödande rosen» är det egentligen endast den sista strofen, som
har en skymt af ballad-karakter; i »Engsö kedja» äro enskilda verser
kraftiga och gripande; i »Birger Strumpfot» finnes en viss humor, och
målningen af åtskilliga detaljer är lycklig; men i dessa dikter röjer sig
blott altfor ofta ett element af prosaisk reflexion, som innerst strider
mot balladens natur. »Porträttet» har en del käcka, lustiga drag,
och framför alt är stycket »Stamfrun» utmärkt genom en lek
fullhet, som förråder sig i själfva rimmens beskaffenhet; men dels
är innehållet i dessa ballader en obetydlighet, dels märker man på
84
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
