- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1882 /
125

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nordisk tidskrift. 1882. 9
Agren, född i Karlstad 1664, säges hafva kallat sig så, därför att hans
hem stod »där ån grenar sig», och om äfven en Stenqvist redan 1622
nämnes som kyrkoherde i Stenqvista.
Mot missvisande tillfälligheter som de sistnämda får man alltid
vara på sin vakt. Den Ewerlöfska. slägten, stammande från Efverlöf i
Skåne, anser troligen sitt namn vara identiskt med ortnamnet. Dock
kunna vi påstå, att så ej är fallet. I ortnamnet är - löf samma ändelse
som -leben i Hadersleben, Eisleben, och betyder sannolikt »kvarlåtenskap»
(jfr »kvar-lefva» och de gotländska namnen på -arf). I personnamn är
-löf trädets löf. Hade ej det senare ordet genom sin heraldiska använd
ning blifvit namnbildande, skulle det lika litet fallit någon in att kalla
sig efter Efverlöf som t. ex. efter Efveröd.
Det namnafslutande -blad härrör i ett och annat fall från tyskan. Så
i Nettelblad, där ännu första sammansättningsleden antyder namnets låg
tyska ursprung; i fullt försvenskad form skulle det hetat Nässelblad.
Ändeisen -blad är nu dubbelt vanligare än -löf. I början af 1700-talet
voro enligt »Det florerande Sveriges» vitnesbörd båda jämnstarka.
Om man tänker på tyska namn som Billroth, Klaproih, Wallroth,
kan man också vilja spåra tyskt inflytande i våra namn på -rot. En
tysk Grevenrodhe, af svenskarne kallad Grefvaroth, var redan på 1300-
talet borgmästare i Stockholm. Detta namns dubbelformer antyda riktigt
ursprunget för de tyska namnen på -roth. De äro likstälda med ursprungliga
ortnamn som Nesselrode, Wernigerode, där -rode motsvarar vårt -rud,
-ryd och egentligen betyder »uppröjd plats». Den omständigheten, att
-rot hos oss från gammalt så afgjordt älskar förbindelsen med växtnamn
( Lind-, Ene- o. s. v.), talar dock jämte annat mot dess tyska upprinnelse.
I 1729 års ofta citerade statskalender finner jag blott två namn på
-blom: Eindhlom och Tengblom. Från slutet af 1600-talet har jag an
tecknat en Åkerblom med första delen af sitt namn från 1 ringåker. Hvar
ifrån -blom i dylika namn utgått, är mig oklart. Från adliga vapen
och namn har det ej kommit, näppeligen häller från tyska namn, om
ock enstaka motbilder bland dessa kunna uppletas. En skämtsam min
ne-sångare Hans Rosenbliith är känd från 1400-talet.
Snarast förmodar jag, att våra namn på -blom hafva en uppkomst
analog med de tidigaste adelsnamnen på -holm. De kunna hafva utgått
från ett enskildt namn, bildadt genom sammansättning med det enkla
Blom, hvilket anträffas tidigt under 1600-talet. En omvändning af denna
* O O
utveckling innehåller då det af en finsk-rysk general burna Oker-Blom,
119
OM SVENSKA FAMILJENAMN.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:19:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1882/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free