- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1882 /
126

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ESAIAS TEGNER.
som väl endast är en europeisering af Åkerblom. I Finland äro namnen
pä -blom mer än annorstädes brukliga. De äro där talrikare än de på
-blad.
Det nu klassiska namnet Dambom är, så vidt jag vet, först bildadt
af Kellgren i den bekanta visan. Då skalden gaf detta namn åt sin
hjälte, livars franska urbild hette La Police och var en historisk per
son, sväfvade kanske för hans tanke utom Bellmans tidigare Dumgren
äfven den olyckliga betydelsen i »skjuta bom» och i det hvardagliga
(danska) »säga en bommert». En annan tankegång ligger bakom det
Stupidobex, som i »Markalls sömnlösa nätter» motsvarar Dumbom: -bom
uppfattas här som en stängande tvärslå, obex. Historiskt sedt är dock
hvarken den ena eller den andra sammanställningen riktig. Namnslutet
-bom är samma ord, som ingår i buxbom, bomull, bomolja, nämligen det
tyska Baum »träd». I början nytjades ändeisen också hos oss endast i
fullt naturliga förbindelser, som Appelbom, Lindbom, och skrefs äfven ofta
-baum. Till och med Hallmans »korporal Ölbom» har utgångspunkten
för sitt namn i ett fullt begripligt tyskt Ölbaum »olivträd». En så be
nämd person fans i Sverige 1729.
Namnen på -bom göra ett något gammaldags intryck; vid gransk
ning visar sig ock, att de nu märkbart äro stadda på återtåg. För 150
år sedan voro de nästan jämnstarka med dem på -gren; nu äro de blott
V 3 så många. Ej ofta bildas nya namn med denna ändelse. Kanske är
Dumboms stadgade rykte ej utan sin andel häri. Man glömmer för honom
Atterbom, Nybom och andra på motsatt vis ryktbare män.
Åtskilliga adelsnamn, som Appelbom, Furubom äro bildade i denna
form; dock vore det orätt att häraf förklara ändeisens fordom så stora
användning i ofrälsc namn. Det är genom tyska inflytelser den på båda
hållen inkommit, och detta ganska tidigt. En möjligen tysk Ambrosius
Palmbaum underskref Upsala mötes beslut; en Furubom, stamfader för
den adliga ätten, var under 1600-talets första årtionden borgare i
Stockholm. I tyska personnamn har -baum inkommit från ortnamn som
Oranienbaum. Man förstår lätt, att en gård nämnes efter något bred
’ <T3 O
vid stående, mera i ögonen fallande träd. Som ofta i andra fall har
svenskan också här gärna anknutit ändeisen till liknande ortnamnslut.
Västgötaslägten Vinbom är nämd efter Vinbo-torpet, adliga ätten Hassel
bom efter Hasselbol.
Bland enskilda växter är det endast två, som regelrätt kunna afsluta
ett personnamn: folkvisornas båda älsklingar rosen och linden. Malmros,
120

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:19:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1882/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free