- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1882 /
127

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM SVENSKA FAMILJENAMN.
Berglind äro riktigt formade namn. Hedengran, som fins åtminstone
sedan midten af förra århundradet, gör däremot intrycket af något afvi
kande.
På -ros känner jag från 1600-talet namnen Törneros och Vinterros,
det senare, enligt hvad vissa förhållanden antyda, troligen bildadt af
Vintrosa (Vinteråsa) och ej att fatta som en klimat-trotsande parallel till
det engelska Mayrose. Från de nämda orden, särskildt från Törneros,
har bildningen med -ros sedan gått vidare, dock utan att hos oss vinna
någon större spridning. I Finland däremot bildas med stor förkärlek
namn på -ros: Palmros, Grönroos, Jägerros, Fagerroos o. s. v. något
som ej undgår att väcka en svensk iakttagares uppmärksamhet.
Det slutande -lind i namn som Söderlind, Wretlind har måhända sin
hufvudkälla i en, naturligtvis ej omedveten, försvenskande omtydning af
ändeisen -lin, -linus. Åtminstone är fallet sä i det första exemplet på
-lind jag känner: då en Roselin år 1650 adlades Rosenlindt. Årfslind,
det i tidsföljd närmaste namn af detta slag jag antecknat, har dock en
annan upprinnelse: det bars af en prest, född 1656 i Årfslinda. Kanske
utgår hela ifrågavarande namnserie från ett enda för mig okändt namn.
Mot utvecklingen af -lin till -lind svarar förvandlingen af -el till
O O
-eld, då slägten Tunelius från Tuna försvenskade sig till Tnneld. De få
svenska namnen på -eld torde dock väsentligen bero på efterbildning af
namnet Stierneld, bildadt vid adlandet (1654) af det ursprungliga Eldh.
Tydligen sluter sig åtminstone därtill Tjerneld (stamfadren född 1748 i
Vest-Tjern). Det förhåller sig till sin förebild som Källmodin till det
äldre Kolmodin, Frän Finland har jag antecknat en Thoreld (f. 1788).
Namnet motsvarar alldeles vårt Thorild, hvilket afser att betyda »ljungeld»;
under sin första tid hette skalden, som bekant, Thorén. Dessutom känner
jag från förra århundradet en JDarild och från vår samtid namnen Fineld
och Anneldh.
För att åskådliggöra de vegetabiliska ändclsernas relativa spridning
meddelas efter vår statskalender följande siffror, angifvande antalet af de
(med bortseende från ortograliska skiljaktigheter) olika namn, som bildas med
hvarje ändelse: -gren 102, -qvist 76, -bom 37, -blad 37, -löf 21, -rot 18,
-blom 7, -lind 11, -ros 1. I Stockholms-kalendern är ordningen densamma,
utom att -blom ryckt framom -löf och -rot.
På gränsen mellan den »heraldiska» och den »territoriella» namnbild
ningen stå namnen på -ström. Ehuru enligt min åsigt egentligen fram
gångna ur vapenmärket, hafva de säkert i viss mån analogier med den
121

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:19:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1882/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free