Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ESAIAS TEGNÉR.
andra gruppens namn, särskildt de på -bäck, att tacka för sin popularitet.
Af egendomligt svenska namnändelser är -ström utan jämförelse den
vanligaste och står i vår statskalender med sina 171 olika namn endast
efter -berg med 269, och -man med 191.
Danmark har intet inhemskt namn på -ström. Då det lika fullstän
digt saknar våra med växtändelser slutande namn (musikern Iderggreen
har väl sitt slägtnamn från Sverige), visar det sig, att hela den nu skil
drade »heraldiska» namnbildningen är specifikt svensk.
Då vi nu öfvergä till de territoriella, eller som det på det bor
gerliga området snarare bör heta de lokala namnändelserna, må för bc
kvämligare jämförelse med det föregående de statistiska uppgifterna ställas
främst. Hithörande ändelser kunna delas i tvänne grupper: de vanliga
och de tillåtna. Till den förra gruppen höra följande, i statskalendern
representerade enligt bifogade siffror: -berg 269, -stedt 76, -lund 53,
-mark 52, -dal 44, -holm 43, -vall 41, -fält 38, -strand 37, -bäck 37,
-borg 36, -sten 30. I Stockholms adresskalender är ordningen ej fullt
densamma, dock hafva de tre första och den sista ändeisen äfvcn här
samma ordningsnummer.
De blott tillåtna ändelserna finnas i ingendera kalendern represente
rade med en sä hög siffra som 10, och skiljas altså genom ett ganska
stort mellanrum frän förstnämda grupp. De äro följande: -stad, -by,
-dorff, -torp, -gård, -hoff, -hem, -hammar, -brink, -klint, -häll, -hult,
-skog, -land, -malm, -sand, -grund, -sund, -hamn, -sjö, -vik, -ö, -å,
-fors, -born. 1
1 Då danskans familjenamnbildning väsentligen tillhör denna klass, må till
jämförelse några efter Dansk Statskalender beräknade siffror här anföras, stundom
med tillfogande af något exempel. Af vår lista skall visa sig, att de tyska inflytelserna
delvis gjort sig gällande alldeles på samma punkter som hos oss. Främst i afse
ende på frekvens synes bland danska namnändelser stå -man, som dock nästan
endast möter i rent tyska namn. Nästan exakt samma siffra, 96, som tillhör -man,
tillhör också -(t)rup, uppkommet af -torp, (Hostrup, Gleerup). Därnäst följer - berg
med 70, det mera danska -bjerg däremot med endast ett exempel (Pasbjerg). Vi
dare -gaard 61 (Kierkegaard, hos oss omöjligt), -sted, 27 (Örsted), -hy 25 (Melbye),
-dorff 22, -fcldt 18, -borg 17, -bæk 15 (Molbech), -dal 13 (Meldahl), -lund 13 (Kaa
lund), -holm 12 (0a;holm), -ager 11 (Fladager), -bo 11 (Mariboe), -lev, -löv 11 (Ers
lev, Winslöv), -bölle, -böll 10 (Fausböll jfr vårt ursprungligen danska Weibull),
-hoff 8, -shov 81 Af ändelser, som äro representerade med lägre och därför till sta
tistiskt ändamål mindre dugliga siffror, nämna vi, dels såsom öfverensstämmande
med svenskt bruk, dels såsom däremot alldeles stridande, ännu några: -vig (Grundt
vig, Madvig det senare lysande namnet kunna vi svenskar med någon rätt till
egna oss, då det stammar från Matvik i Blekinge), -sö (Bergsöe; jfr Struensee), -ö
(Tornöe), -mose (Schaldemose), -kilde (Rosenkilde), -strand (Marstrand), -bro (Högsbro;
i Sverige var under den gustavianska tiden en Hoffbro berömd som »målarkonstens
Haqvin BagersJ, -höi, (i Norge -haug, Aschehoug), -hammer (Forchhammer tyskt),
-land (Wergeland), -dam, (Rordam), -stedt, -steen, -mark, -toft, -vold,, -raid, -rad (Dyb
vad, Mulvad), -riis (Hasselriis, att tyda ej i någon pedagogisk mening utan efter
analogien af det holländska van den Bosch, dot franska Dubois).
122
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
