Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVENSKA FAMILJENAMN.
Inom den första vigtigaro gruppen återfinna vi mest gamla bekanta
från de adliga namnsluten. Nya äro dock -lund, -ded, -vall, -strand,
-bäck. Af dessa tillkomna element stamma tvä, -dal och bäck (likasom
alla de adliga ändelserna utom -holm), väsentligen från tyska namn. Vi
påminna om Blurnenthal, Feuerbach, Overbeck. Äfven -vall torde delvis
vara tyskt och grunda sig på -wald. Om ock Grönvall faktiskt inom en
slägt bildats af Grönwallen, finnes det sannolikt tidigare som försvenskning
af Grunwald. Med -d skrifvas ock flera svenska namn, som Cederwald,
Lilljenwalldh, att ej nämna Triewald. Det tyska -ivald motsvaras af -ivood.
i de engelska Fleetivood, Nethenvood, som hos oss blifvit adladt.
Det är, som vi redan se, ej blott medelbart genom adelsnamnen, som
det tyska elementet på namnbildningens område inkommit i värt land.
Äfven den lärda klassens familjenamn hafva redan för oss aflagt sitt vit
nesbörd om kraftiga påverkningar frän Tyskland under vår namnbildnings
period. På det borgerliga området måste samma inflytelser af liknande
grunder äfven göra sig gällande. 1 brist pä statistiska fakta från början
af 1600-talet må ett sådant anföras från midten af näst föregående århun
drade. Enligt H. Forssells beräkning fans år 1552 i Stockholm vid
sidan af 287 svenska handlande och 166 svenska köpsvenner ett antal af
142 utländska affärsmän. Att den väsentligen tyska fjärdedelen af köp
mansverlden, som redan egde familjenamn, blef ett hufvudsakligt mönster
för de namnlösa tre fjärdedelarna, är icke annat än hvad man kunde vänta.
Om man vidare tänker pä alla vid denna tid hos oss bosatta tyska handt
verkarc, fältskärer m. m., på alla tyskar, hvilka genom Sveriges ökade
politiska förbindelser med Tyskland och genom Sveriges förvärfvande af
tyska besittningar tillfördes vårt land, inse vi att på svensk botten måste
finnas tillräckligt många tyska element, för att de skulle kunna starkt påverka
äfven den del af vår namnbildning, som hvarken kan räknas som adlig
eller som lärd.
Märkligt är också att se, huru de enda rent svenska lokala namn
slut, som nu hafva någon större betydelse; -lund, -holm, -strand, liksom
måste arbeta sig fram för att komma i jämnbredd med de tyska. Åndel
serna -lund och -holm, hvilka nu i statskalendern innehafva tredje och
sjätte rummet, i Stockholmskalendern tredje och fjärde, hade för 150 år
sedan ännu blott åttonde och nionde; -strand tyckes i 1729 års statska
lender vara representeradt endast af namnet Wetterstrand. I finska
statskalendern finnas ännu endast fyra namn på -strand. En annan
punkt, där Finland visat sig konservativt, är motviljan mot ändelserna
123
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
