Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ESAJAS TEGNÉR.
-dal och -mark. År 1725 hade ingen af Finlands omkring 3200 eckle
siastika tjänstemän någondera ändeisen; i den nuvarande statskalendern
finnas de väl, men representeras endast af resp. 8 och 5 namn. Däremot
har -land i Finland trängt fram ända till andra rummet; ändeisen linnes i
35 namn. Både i Sverige och Finland har -häck under de sista 150 åren
dragit sig tillbaka: från andra rummet till nionde (i Finland) eller
tionde (i Sverige).
Det tilländalöpande utrymmet för denna uppsats förbjuder en diskus
sion af de särskilda mindre vanliga namnsluten, ehuru visserligen deras
historia innehåller många för vår namnutveckling belysande och karakte
ristiska drag. Blott några få punkter må korteligen upptagas.
Svenskan undviker namn på -land, som Birkeland, Wergeland. I
dylika fall tillägges vanligen det tyska -er, hvarigenom man får ett klas
siskt afrundadt namn på -ander. I Alander misstänker ingen lätt Aland,
hvaraf det dock i ett fall blifvit bildadt. Likaså gömmer sig i Fergillan
der ett Färglanda, i Nylander stundom ett Nyland. Ej mindre skickligt
har det äfvenledes i svenska namn ytterst sällsynta -sand blifvit maske
radt i Lexander, hvilket snarare för tanken till Alexanders forna rike än
till Leksands by vid Siljans strand.
Äfven -stad har i personnamn för svenska öron en något främ
mande klang. Det öfvergår gärna till det tyska -stedt sä Wahnestad
till Walmstedt eller bibehåller det segt ett gammalt -ius : Orstadius,
Blackstadius. Då det undantagsvis kvarstår, påminner det om Norge. Så
särskildt Ingstad, hos oss bildadt af Ingelstad.
Såsom mer dansk-norska än svenska kunna äfven våra få namn på
-hy och -gård räknas. Till Gotlands danska tid återgår ock Norrhy,
till Bohusläns Wingård, till Skånes Trägårdh. Namnet Agardh faller oss
i denna form bättre på läppen, än det skulle gjort i sin ursprungliga,
danska gestalt Aagaard. Personnamn på -torp stöta också något vårt
språköra. I Mantorp ha vi svårt att se annat än ett ortnamn. Mandorff
med tysk ändelse synes oss som personnamn mera inhemskt än Mantorp
med svensk. Detta Mandorff finnes också faktiskt såsom bildadt af Gud
mantorp. Hur besynnerlig denna etymologi än efteråt kan synas, måste
dock erkännas, att såväl ändeisens fortyskning som bortskärandet af ena
sammansättningsleden är i trognaste öfverensstämmelse med svenska namn
bildning-slagar.
O D
Törnudd och Stenudd, de enda namn på -udd jag sett, innehålla
väl ett ursprungligt -udde, som enligt en annan lag måst blifva enstaf-
124
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
