Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ESAIAS TEGNÉR.
-äng, -ed, -näs, -vad, -tjärn, -myr, att ej tala om tvåstafviga som -backe,
-tuna, -såter, -åker. Med -mo finnes blott Almqvists romantiska, men
rätt vackert klingande Richard Furumo. I och för sig hafva de upp
räknade namndelarne intet för vår namnkänsla stötande, ty som främre
del i personnamn förekomma de samtliga.
Grundlinierna till vår sammansatta namnbildning äro nu uppdragna.
Korteligen kan systemet uttryckas så:
Af ett ortnamn, någon gång af ett person- eller yrkesnamn, bildas
ett sammansatt, ofrälse familjenamn genom att till ett ur detta utgångs
ord liämtadt enkelt element foga 1. ändeisen -man, eller 2. uttrycket för
någon växtdel eller växt, eller 3. uttrycket för en lokalitet. I de sista
fallen är valet ej alldeles fritt utan bundet inom vissa af språkbruket ut
stakade gränser.
Då den tillfogade slutdelen ej behöfver stå i något meningsförhål
lande till stammen, blir i namnens rike mycket rimligt, som i den ma
teriella verkligheten är oerhördt, liksom äfven, då valet af ändelser är
begränsadt, mycket i namn är omöjligt, som eljes hör till hvardagsföreteel
seiuia. Huru mycket än botaniken och zoologien må protestera, äro Gran
löf, Hjortblad som namn mycket naturligare än Granbarr, Hjorthår.
Dör att påminna om skälet, ligger detta i de anförda fallen ytterst däri,
att barr och hår ej äro användbara som sköldemärken.
Om blott ett namn är formelt riktigt bildadt, kräfver man i allmän
het icke mera däraf. Dock undvikas naturligtvis förbindelser, som för
mycket stöta örat. Ingen heter väl Barkmark, Strindstrand, Bomblom,
om ock visserligen Lindelund, Grangren, Rundlund förekomma. A andra
sidan undvikas också lika naturligt sammanställningar, som i ett eller
annat hänseende förefalla komiska. Då en skollärare Jönsson efter för
samlingspastorns namn på -sjö ändrade sitt eget namn till Jönssjö, eller
då en annan, måhända mytisk, seminarist säges hafva kallat sig Novem
berlöf, vinna dessa namn knappast berömmelse såsom lyckade. Det sist
nämda är för öfrigt genom sin trestafviga framled också formelt oriktigt
bildadt och äfven därigenom stötande. Marslöf skulle redan varit om ej
klimatologiskt så dock filologiskt bättre; mot Majlöf torde ingen billig
anmärkning kunna göras, om namnet ock ej veterligen burits af någon.
126
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
