Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ESAIAS TEGNÉR.
J vår foregående undersökning hafva vi nästan uteslutande sysselsatt
oss med namnsluten. Det torde nu vara i sin ordning att kasta en blick
också på namnens främre element, deras fram del.
Karakteren af detta element är vida mera växlande och därför äfven
mera svårbestäm-bar än namnslutets. Likväl gör sig också här en viss
lagbundenhet gällande.
Hufvudsumman af hvad som kan sägas rörande namnens frarndelar
ligger inneburen i det förhållande, vi upprepade gånger haft anledning
framhålla: att familjenamnen i allmänhet bildas af ortnamn.
Häraf följer t. ex., att om vi funnit vära namnslut till stor del vara
flutna ur tyska källor, så äro tvärtom namnens frarndelar nästan alltid
fullt inhemska, ty blott ganska få och mest helt nya ortnamn innehålla ut
ländska ord. Med full rätt kunna vi altså påstå, att om de många nam
nen med -berg väsentligen vitna om tyska naturförhållanden, särskildt
i de bygder där familjenamn först uppkommo, Syd-Tyskland och Khen
trakterna, så äro däremot vära talrika namn med Berg- lika afgjordt
betecknande för svenska terräng-förhållanden.
Och liksom man i ortnamnen kan läsa historien om de yttre vilkor,
under hvilka ett folk bygt bo i sitt land, sä kunna vi ock, liksom i ny
sammandragen upplaga, finna denna historia i våra familjenamn. Talrik
heten af slägtnamn med Sjö-, Ström-, A-, Bäck-, Vik-, Strand- visar oss,
huru odlingen med förkärlek följer vattendragen. Och att människors bo
ningar särskildt gärna samla sig, där en öfvergång öfver vattnet är möjlig,
därom tala namnen på Sund-, Vad-, Spång-, Bro-. Af slägtnamnen med
Fager- se vi, huru vårt folk under tider, till hvilka historiens blick ej
når, redan låtit skönhetssinnet hafva sitt ord med vid val af bonings
platser. Den stora roll som löfträden, framför alt linden, spela i våra
personnamn är oss ett intyg, att våra fäder här i den barrträdsklädda
norden dock sedan urminnes tid hälst dvalts i lummiga kronors skygd,
och att linden sedan gammalt varit dem kär framför andra skogens träd.
Och om än naturen i vårt land ofta visat sig karg mot nybyggaren, så
som namnen med Hed-, Ljung-, Sand-, Mo-, Sten- bevitna, så erinra
dessa namn dock om, att denne midt i obygden eller på dess gräns förmått
skapa sig en odlad teg och ett hem. Vi må förlåta honom, om hans landt
hushållning därvid ej alltid varit så »rationell», om han tillgripit den
utväg, som antydes genom slägtnamnen pä Sved-.
Och här kunna vi infoga svaren på några af de frågor, med hvilka
vi inledt vår lilla skrift.
128
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
