Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVENSKA FAMILJENAMN.
Hvarför äro blått och gult i våra namn nästan okända farger, under
det att rödt och grönt äro vanliga? —Emedan naturen ej klädt Sveriges
mark i svenska färger. Hvad blått naturen eger, har hon samlat dels i
sjöarnas våta djup, hvarest människor ej vistas, dels i luftens lätta rymder,
där väl möjligen slott, men ej hus och gårdar kunna byggas. Den enda
mera bekanta ort med namn på Blå- är Blåkulla, som man visserligen
påvisar i flera olika svenska landskap, men efter hvilken ingen gärna
lär taga namn.
Med Gul- finnes intet enda ortnamn upptaget i Historiskt-Geografiskt
och Statistiskt Lexikon öfver Sverige (utg. 1859—69); det utprägladt gula
förekommer i vår natur blott sparsamt. Grön är däremot den ram, som
nästan öfveralt omsluter en landtlig bostad; ej underligt därför, att ett
återsken af denna färg också faller pä namnen. Nyssnämda geografiska
lexikon upptager 19 olika orter med Grön- och 20 med Röd-, Rö-;
från dessa är det, som våra familjenamn hemtat sina ryska färger. Ort
namnens Röd- är för öfrigt ej alltid färgen; det sammanhänger stundom
med rödja. I sammanhang härmed kan äfven, om så är nödigt,
påpekas anledningen, hvarför Rubin mer än Smaragd lämpar sig till
namn. Rubin är ett namn genom sin form, ej genom sin betydelse, det
ansluter sig till Rudin och öfriga namn pä -in. Smaragd har däremot
intet namnlikt slutfall.
Hvarför är granen långt vanligare i personnamn än furen och tallen ?
Vi slå upp värt geografiska lexikon och finna där 14 orter med Gran-,
men endast 7 med Fur-, och blott en enda, Tallsjö i Asele lappmark,
med Tall-. 1 Finland äro personnamn med Tall- vanligare än hos oss;
jag saknar medel att afgöra, i hvad män detta sammanhänger med finska
ortnamnsförhållanden.
Frågan, hvarför Hög-, Lång-, Bred-, men ej dessa ords motsatser,
förekomma i personnamn, besvaras lika definitivt af vårt lexikon. Detta
upptager 38 orter med Hög-, 45 med Lång-, 8 med Bred-, men endast
2 med Kort-, 1 med Låg-, ingen med Smal-.
Det är tydligt, att olika trakters skilda natur också måste lemna
spår efter sig i personnamnen. Finska statskalendern har intet namn på
Bok-, en skånsk adresskalender har däremot mänga; målaren Boklund
bland andra var skåning. Omvändt finnas på Skånes slättbygd familje
namn med Fors-, Fjell- nästan blott som invandrade främlingar.
En icke ringa del af Sveriges geografi kunna vi på detta sätt stu
dera i våra namn. Särskildt gäller detta om vära sjöars och strömmars
129
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
