- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1882 /
136

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ESAIAS TEGNÉR.
geografi. Matrikeln öfver värmländska studenter i Upsala 185(J—1877
upptager 15 olika familjenamn på Fryk-, 9på Alster-, 6på Orten-, 4
på Clar- o. s. v. Venern och Vettern, våra största sjöar, återfinnas
också i en mängd familjenamn, hvilka i första eller andra hand leda sin
härkomst från dessa sjöars stränder. I Västergötland äro namn på Tid
och Kinn- vanliga: skälet behöfver ej nämnas. Den gamle komediförfat
taren Chronander var västgöte, detta är alt hvad man känner om hans
härkomst. Dä det grekiska chronos betyder »tid», kan man gissa, att hans
föräldrahem låg vid Tidan. Öfversättningen är ej djärfvare, än när en
värmländing tog sitt namn Thermander af det grekiska uttryck för
»värme», som bildar första delen i ordet thermo-meter.
Genom ortnamnen få äfven olika folkdialekter inflytande på person
namnen. Två biskopar funnos under början af 1700-talet, som hette den
ene Rudenius, den andre Kydelius. Dä man känner, att vissa svenska
landskapsbor i ortnamnen säga rud (Ullerud i Värmland), andra ryd (Un
naryd i Småland), liksom andra red (Knäred i Halland) ocli röd (Lin
neröd i Skåne), har man i de båda biskoparnes namn en fingervisning
till deras hembygd. Vid efterforskning befinnes ock, att Rudenius hade
sitt namn af ett värmländskt Rud, Rydelius åter af Östra Ryd i Öster
götland. På samma sätt betecknande äro tvillingnamnen Rudin och
Rydin.
Genom ortnamnens förmedling hafva i norra Sverige och Finland
lapska och finska språkelement stundom förirrat sig in i personnamn, som
i öfrigt äro formade på fullkomligt svenskt vis. Järvelin, Jokelin i Fin
land hafva helt visst framgått ur ortnamn med järvi »sjö», joki »älf» och
motsvara’de mera inhemska Sjölin, Flfvin. Sallmén innehåller väl salmi
»sund» och är altså vårt Sundén; i rent finsk form heter namnet Salminen.
Finsk, om ock ej härstammande från ett ortnamn, är äfven början af
namnet Akiander; den finske författarens fader hette Akkanen.
I vära dagar är det likväl oftare svenska namn, som blifva för
finskade än ornvändt. På denna väg äro nu svenska namnförhållandcn
i sin mån bestämmande för finska, alldeles som tyska äro det för finnarncs
fränders, magyarernas namn. Likasom »fennomanien», söker nämligen
också det ifriga nationalitetspartiet i Ungern gärna att äfven ur namnen
utplåna befintliga spår af ett äldre kulturberoende. Pä båda hållen blir
utplånandet dock ofta blott hälft. Så igenkänner man ännu i Hunfalvy
det tyska Hundsdörffer, i Vdmbéry ett äldre Bamberyer o. s. v.
130

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:19:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1882/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free