Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVENSKA FAMILJENAMN
Som prof på den sammanhopning af språk, hvilken stundom kan
gömmas i ett enda ord, förtjänar namnet Miltopé att här ihågkommas.
Den så nämda slägtcn härstammar från en borgare i Abo på 1630-talet,
hvilken enligt Tengsteöm hette »Eskil Ruskapää eller Miltopæus». Det
senare ordet är tydligen en i tidens smak gjord klassisk omklädnad af
det inhemskt finska namnet, hvilket betyder »rödhufvud», Rothkopf. Men
sedan man i det grekiska miltos »rödfärg» sökt en öfversättning af det
finska ruskea »röd», ansåg man sig hafva offrat nog på lärdomens altare
och tillät sig därför att framför den afslutande latinska ändeisen bibehålla
det finska pää »hufvud». Slutfallet -oms blef sedan i sin ordning (inom en
slägtgren) förfranskadt till -é. För att tyda namnet Miltopé måste vi
altså gä Europa rundt: från Finland till Grekland, från Grekland till
Italien, därifrån till Frankrike. Om härtill lägges, att namnets hopfog
ning och senare ombildning varit bestämda af förut skildrade, specifikt
svenska namnförhållanden, och att vår klassiska namnbildning, såsom ock
blifvit visadt, är direkt kopierad efter tyska mönster, kunna vi till de
sagda fyra länderna foga ännu åtminstone Sverige och i viss mån äfven
Tyskland. För att bilda ett namn med sju bokstäfver hafva altså sex
skilda folkslag här måst samverka.
Mot vårt framhållande af ortnamnens afgörande betydelse för per
sonnamnen strider endast skenbart det kända faktum, att många namn
särskildt i våra dagar tyckas bildas alldeles på fri hand. Framför alt
gäller detta faktum om s. k. »gesällnamn»: handtverkaren kallar sig ofta
Kjellberg, Malmqoist, Bergström utan att veta någon annan grund, än
att namnet »låter så bra». Om än en iakttagelse som den, att Malmö
adresskalender upptager flera namn på Malm- än Stockholms mångdub
belt större adresskalender kan uppvisa, tillräckligt ådagalägger, att äfven
städernas befolkning gärna bildar sig namn af hemorten, så är det å
andra sidan begripligt, att man just i städerna, för att undgå alt för stor
enformighet i namnen, tvingas att afvika från den eljes vedertagna seden.
Men i de allra flesta fall kommer icke dess mindre det fritt bildade
namnet att hämta sin första led ur Sveriges geografi. Man följer nämligen,
enligt hvad erfarenheten visar, omedvetet analogien af andra namn och
hopfogar blott delarnc på ett, som man kanske inbillar sig, nytt sätt.
f vissa fall kan emellertid i framdelen af dylika frihandsnamn ett
inflytande spåras från den adliga namnbildningen. Rosen, liljan, palmen,
cedern, lagern i våra ofrälse namn hafva hufvudsakligen en heraldisk
upprinnelse. Såsom vid namnsluten hafva äfven här den borgerliga vcrldens
131
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
