Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES HISTORIA FRÄN ÄLDSTA TID TILL VÄUA DAGAR.
danska invasionen 1716. Där står nämligen, att »Karl XII synes ej
hafva mycket fruktat faran; några tusen man samlades verkligen i
Skåne, men Konungen själf uppehöll sig i Bohuslän . . . till den 28
augusti .. . den 10 sept. var han i Lund.» Visserligen var Karl XII
orädd och fruktade än mer att ej synas vara det, men det förefaller
orimligt, att han skulle så hafva ringaktat denna fara. Att konungen
kom till Skåne redan i början af augusti, är fullkomligt visst, och vi
hafva ej skäl att tvifla på Mankells uppgift, att han där sammandrog
20,000 man. Och af utländska källor veta vi, att det var först i med
let af sept. som invasionshären stod samlad på Sjælland.
I allmänhet är förf., om ock stark i sina känslor och uttryck,
rättvis och iakttager vederbörlig försigtighet i sina omdömen. Vi
hemställa dock, om han ej därifrån afvikit i omdömet öfver Piper,
då han om denne säger, att »han ej glömde lika litet som de fleste af
sina samtida att genom vängåfvor låta betala sig för gjorda tjänster».
Pipers eget nekande, då Nordberg i fångenskapen under bikten
gjorde en dylik fråga, må nu betyda litet såsom vitnesmål i egen
sak. Men Marlboroughs ord, att alla i konungens tjänst togo franska
pengar utom Piper, väga mera än obestämda och obevisade påståenden
af andra människor, i hvilkas intresse det låg att skryta med hvad de
uträttat eller ock på denna väg förklara, hvarför andra lyckats.
Det är alltid en vansklig sak att om ett arbete, särskildt när detta
är ett sammandrag, anmärka, att det förbigått eller väl kort behandlat
vissa saker. Men vi skulle gärna sett, om förf, äfven med afknappning
på Karls ofruktbara marcher i Polen, haft några ord att säga om
ständerutskottet af 1710 och riksdagen af 1713—1714. Skulle det ej
varit lämpligt att t. ex, i sammanhang med det förra omnämna den
(i en af Fants disput:r tryckta) redogörelse för finansverket, som stats
kontoret då framlade och som utvisade, att riket under 10 år måst
utöfver sin ordinarie stat anskaffa 25 millioner dal. s.? A andra sidan
kunna vi förstå, om författaren tvekat att röra sig med siffror, då
frågan ännu är så litet utredd. Hvad som här döljer sig, det kan man
förstå, då man ser statskontorets förslag till riksstat för 1701 (Kjell
berg, Rådets ställning 1700, 1701) och där mot tillgångar af 5,359,000
dal. s. finner utgifterna beräknade till 13,442,000. Taflan af Sveriges
inre historia för denna tid återstår ännu att teckna. Det fordras både
mod att se alt detta elände i ansigtet och uthållig kraft för att öfver
vinna svårigheterna, men det är nästan en helig plikt mot våra fäder,
som gifvit alt för fosterlandet, under det vi ej hafva att skänka dem
mer än vördnaden för deras lidanden och tacksamheten för deras
uppoffringar, och kanske ännu ej rätt gifvit någondera.
Må det till sist tillåtas oss yttra några ord om de talrika och fina
illustrationer, hvarmed arbetet blifvit utrustadt. Vi vilja ej tvista om
de grunder, efter hvilka urvalet af dessa skulle gjorts, ehuru vi för
187
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
