Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREMSTIL LIN OENS KUNST.
att det sannolikt, i stället för att bilda ett tredje riksspråk, snarast
skall tjäna blott såsom en ängsvattning eller öfversilning ur språkets
lefvande källor. Svårare bar det sig med lånen från en främmande
språkstam, såsom i de skandinaviska språken de talrika låneorden
från franskan. Med stigande utveckling af modersmålet blifva dessa
vanligen efterhand umbärliga och låta sig med fördel ersättas af in
hemska, men icke sällan strömma nya idéer så hastigt in, att det
egna språket ej hinner skapa uttryck för dera, och då måste det
främmande materialet tillgripas; men hvarför ord af latinsk härkomst
skola till böjning och uttal nödvändigt tillskäras efter franskt snitt,
hafva vi aldrig lyckats begripa, och det tyckes äfven, att en renare
smak börjar fordra större afseende på den svenska tungans kraf, I
afseende på språkreusningen säges halft skämtsamt, att den hittills
i Danmark nämligen mest gått ut på att »vädra efter tyskt blod» i
de dagliga orden och om möjligt indraga förstafvelserna an, be, för
o. s. v., en ansats, som för öfrigt är så gammal, att H. C. Ørsted
redan för många år sedan kunde göra sig lustig öfver »at de gode
folk ville hellere tale än betale». Hos oss har i detta afseende en
efterapning varit spord, hvilken dock dess bättre genom sina öfver
drifter slagit öfver målet och gjort sig omöjlig. Mellan sådana ord
som t. ex. svara och försvara, fara och erfara, känna och erkänna
är skilnaden nog stor för att göra prefixet fortfarande oumbärligt;
däremot hafva genom tanketröghet, öfversättningsbrådska, och sanno
likt i någon mån simpel affektion, en stor mängd tyska ordbildnin
gar och tankevändningar fått följa med in i vårt språk, hvilka för sin
långsökta och oklara beskaffenhet väl förtjänt att utdömas. Att göra
jagt på enstaka, för det mesta oskyldiga ord, men skona dunkla eller
rent af smak- och tankevidriga ordställningar, är att sila myggen
och svälja kamelerna.
Då poesien, såsom fordrande sin egen framställningskonst, här
med all rätt blifvit lemnad å sido, och icke häller en behandling af
prosadikten ingått i författarens plan, är det naturligt, att historien
kommit att utgöra hufvudföremålet för hans uppmärksamhet, och
hvad han säger om »Historiens kunst» är verkligen förträffligt. Om
Hegels »Historiens filosofi» heter det träffande, att skolan, hvars mä
stare hade sina kategorier i ordning och ett lärdt historiskt material
att i dem inpassa, fått dessa kategorier, fullt belagda med äldre och
nyare fakta, så upptagna, »at man kunde blive angst og bange for at
verden ikke kan ståe til påske». För att väl framställa förgångna
händelser måste förtäljaren hafva lefvat sig in i dem, och därför äro
de bästa historieskrifvare de, hvilka själfve, såsom Thiers, verksamt
deltagit i det offentliga lifvet. Den moderna historien har, i olikhet
med den antika, en bakgrund, som ger den ett oändligt behag, på
samma gång den lyfter fram tilldragelserna i klarare dager: »hvær-
193
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
