Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENRIK SCHUCK.
samma noggrannhet som hos Grundtvig. Arbetet framträder dock hufvud
sakligen såsom en ny upplaga af Afzelii samling, och i detta afseende är
det mönstergilt. Vi veta oss åtminstone ej i Sverige hafva sett någon
reproduktion företagen med mera pietet mot föregångarens arbete än
detta. De ändringar, som äro verkstälda, äro så godt som inga, och dessa
fä äro af behofvet påkallade, i följd af hvilket tillvägagående den nya
upplagan fullkomligt ersätter den gamla, och i själfva verket är samma
arbete tillökadt med en värderik samling af anmärkningar. Det är visser
ligen sant, att efter Grundtvig ej så mycket finnes att säga om de folkvisor,
som af honom behandlats, och hr Bergström har också nödgats följa honom
i de flesta fall, men detta beror ej på någon bristande själfständighet,
utan helt enkelt därpå, att det rätta ej kan vara mer än på ett sätt. Hr
Bergströms förmåga af fullt själfständig kritik visar sig tillräckligt i de
anmärkningar, där han varit utan föregångare. Särskildt vilja vi påpeka
hans skarpsinniga och slående utredning af visan om Stolts Elisif.
Om man nu skrider till ett närmare betraktande af dessa folkvisor,
sä är otvifvelaktigt den första känsla man erfar förvåning öfver den nästan
otroliga seghet, med hvilken folkvisan förmått att bevara hågkomster från
den mest aflägsna forntid. Minnena om de hedniska gudarne äro visser
ligen ej så mänga, men folkvisan har dock bevarat några, och än flera
torde komma att upptäckas. Sä skildrar en svensk folkvisa samma historia,
som vi känna från den poetiska Eddan, nämligen huru Tor af en jätte
blef bestulen på sin hammare, huru Loke ålades att tillrättaskaffa den,
hvilken uppgift han utförde så att Tor utkläddes till brud i stället för
Freyja, hvilken jätten Trymer fordrat till utbyte för hammaren. Hän
delsen är i visan den samma som i Eddan; endast namnen äro något
olika. Tor kallas Torkar (Torkarl), Freyja har förvandlats till jungfru Frö
jenborg, Trymer till Trolletram (af Trolle Trymer eller måhända af tram
ond ande) och Loke till Locke Lewe, i hvilket senare namn i Norge
Lagenson man otvifvelaktigt har att igenkänna Laufey(arson), hvilket
är Eddans namn på Lokes moder. Åfven andra episoder ur Tors lif
finnas bevarade i folksägnen; likaså finnas erinringar om Loke och Odin.
Den senare åkallas i åtskilliga visor än som Odin Asagrim, än i andra
mer eller mindre förderfvade former såsom Asmer Gry m. m.
Ett bland de mest karakteristiska exempel på denna folkets konser
vatism har nyligen blifvit meddeladt af dr A. Hazelius. Det är ett
signeformulär, som åtminstone måste hafva den ansenliga åldern af tusen
206
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
