Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DEN SVENSKA FOLKVISAN.
ar, ity att det återfinnes i den sä kallade Merseburger-Gebet, en tysk dikt
frän det tionde århundradet. Det tyska formuläret lyder:
Phol och Wodan foro till skogs,
då fick herrens (Wodans) fåle sin fot ur led.
Då signade honom Sinhtgunt, Sunna hennes syster,
då signade honom Frija, Voila hennes syster,
då signade honom Wodan, som han val kunde,
såväl benvred som blodvred och ledvred:
ben till ben, blod till blod,
led til! led, som om de voro fastlimmade.
Den svenska trollformeln upptecknades i Småland af dr Hazelius
och har följande ej mycket afvikande lydelse:
Odin rider öfver sten och bärg:
han rider sin häst ur vred och i led,
ur olag och i lag, ben till ben, led till led,
som bäst det var, när helt det var.
Utom Tor, Odin och Loke har folkvisan äfven bevarat minnet af en
annan hednisk gud, om man får tro den visserligen djärfva konjektur,
som framkastats af Grundtvig oeh som biträdts af lir Bergström. De se
nämligen i den bekanta julvisan om S:t Staffan »ett slags palimpsest;
skrapar man bort den senare texten finnes under Staffan ingen mindre
än den gamle guden Frey, solens och hästens gud,» således den för
derfvade nutidsättlingen af en gammal hednisk hymn. Bevisföringen
är djärf, men ingalunda bygd på så lösa grunder, som man vid första på
seendet kunde vara böjd att antaga. Visans Staffan uppgifves vanligen
vara den helige Stephan, Helsinglands apostel, men med denna uppgift
visar det sig omöjligt att förena sängens geografiska utbredning. Den
förekommer ej allenast i hela Norden utan äfven i England och Tysk
land, och sä- vida torde ej Helsingapostelns popularitet hafva sträckt sig.
Man har därför gått längre i sina gissninger och antagit Stephanus proto
martyr hafva varit visans hjälte, men äfven här stöter man på den svårig
heten, att legenderne om denne intet förmäla om helgonets beskyddarskap
öfver hästen. Man ledes så in pä den sista gissningen. Den hedniska
julen inföll ungefär på samma tid som den kristna, och man behöfver
endast förmoda en aekomodation af de första kristna lärarne för att komma
till en antaglig förklaring. Annandag jul var helgad åt S:t Stephan, och
man beholde blott göra honom till hästarnes patron i stället för Frey för
att hafva förvandlat den hedniska festen till en kristen. En tillfällig
anledning kunde man dessutom, som hr Bergström förmodar, hafva däri
att verbet trafva på fornhögtyska heter stephan. Denna så äfventyrliga
207
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
