Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENGIK SCHUCK.
gissning bestyrkes ytterligare däraf att ilere, som det synes oberoende af
hvarandra, kommit till samma slutsats. Geijer yttrar på tal om kapp
löpningarna från kyrkan annandag jul, »att det utan tvifvel är ett minne
af det gamla hedniska midvintersoffret för årets gröda», och äfven Olaus
Magni (1555) ser häri en lemning af gamla med hästoffringar förbundna
kapplöpningar.
Äfven en annan gammal hednisk myt torde återfinnas i kristen om
klädnad. Snorre berättar nämligen i sin Edda, hurusom en jätte erbjöd sig
att uppbygga en borg kring Asgård så fast att den kunde trotsa alla anfall.
1 lön betingade han sig Freyja samt sol och måne. Han lyckas verkligen
i det närmaste fullgöra sitt arbete, ehuru Loke genom sina listiga knep
just vid själfva afslutningen bedrager honom på arvodet. Samma saga
har blifvit öfverflyttad på Lunds domkyrka, som äfven enligt folktradi
tionen uppbygdes af en jätte, hvilken derför betingat sig »Sol och måne
och båda St. Lars ögon.» Arbetet skall just fulländas, då det bedröfvade
helgonet hör jättens hustru sjunga;
»Tyst stilla, sonen min!
I morgon kommer Finn, far din hem,
Då får dn leka med sol och måne
Och bägge Sanct Laurises ögon.»
Jättens raakt är då bruten därmed, att helgonet får veta hans namn, och
han förvandlas till sten och står sä än i dag i domkyrkans krypta.
Denna kristendomens ombildande verksamhet torde äfven spåras på
flera andra håll. Så har tydligen »den helige Tors källa» i Småland ej
sitt namn från något helgon (ty någon Sanct Tor linnes naturligen ej),
utan den gamle hednaguden har i dess ställe kanoniserats af sitt affalliga
folk, kanske som ersättning för sin förlorade gudavärdighet.
Att för öfrigt dyrkan af källor är äldre än helgondyrkan synes, som
Grundtvig anmärker, däraf att besöket vid dessa aldrig infaller på de
helgons dagar, hvilkas namn de bära, utan vanligen anknyta sig till mid
sommartiden liksom de bekanta St. Hanseldarnc, hvilkas hedniska ursprung
är mera obestridligt.
På Jutland finnes likaledes en källa, hvilken enligt en gammal
författare förut varit helgad åt Tor, men efter kristendomens införande
uppkallats efter Maria.
Måhända har den offersång vid Sanct Ingemos källa, som meddelas
af Afzelius, en lika forn härkomst; åtminstone är folktraditionen den ende
hcmul, som finnes för det kvinliga helgonet Ingemos existens.
208
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
