Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MYTOLOGI OCH KLASSISK FORNKUNSKAP,
jämnmått emellan de skilda afdelningarna iakttages. Det är natur
ligtvis icke möjligt att efter genomläsandet af endast det första häftet
i hvardera delen härom fälla ett bestämdt omdöme. Så mycket tycker
man sig dock kunna skönja, att planen är väl anlagd, om ock må
hända altför stort utrymme upptages af de etnografisk-språkliga un
dersökningarna, hvilka, ehuru i något olika form, återkomma i båda
häftena, hälst som alt hvad härtill hör ännu synes mer än lofligt
osäkert.
Huru omfattande studier ett arbete af ifrågavarande beskaffenhet
kan kräfva, visar sig lätt af de citat från literaturen, hvilka för
fattarne gruppvis eller mera enstaka upptagit. Men studierna räcka
här ej till; kritiken måste af det rikhaltiga materialet utmönstra åt
skilligt och stanna vid det, som bevisat sig någorlunda kunna hålla
profvet. Den har härvid en ingalunda lätt uppgift, ty stora auktori
teter stå ofta emot hvarandra, och nya åsigter framträda beständigt,
isynnerhet på språkforskningens område. Men allmänheten skall icke
hafva till lifs vetenskapliga hugskott eller hypoteser af den siste tyske
•författaren, utan en sammanfattning af alt vigtigt, vetenskapen har att
bjuda på, d. v. s. med andra ord sådant, som är fullt bevisadt eller
uppvisadt såsom högligen sannolikt. I allmänhet synas författarne
med varsamhet och urskilning hafva begagnat materialet. Mästarne
hafva naturligtvis med fördel anlitats; så har i Roms äldre historia
Mommsens uppfattning, dock med omnämnande af andras, intagit he
dersplatsen.
Se vi på arbetets uppställning, finna vi, att den grekiska forn
kunskapen börjar med en inledning, omfattande 1) den grekiska forn
kunskapens uppgift och källor samt 2) land och folk, nämligen A)
geografisk öfversigt och indelning, B) det hellenska folket. Efter
inledningen följer första afdelningen, den heroiska tidsåldern, och 2)
den historiska tiden. Det häfte, som rör Rom, omfattar efter en in
ledning, som afhandlar den romerska fornkunskapens begrepp, indelning
och källor, och hvilken är mera kortfattad än motsvarande stycke i den
grekiska, en exkurs om romersk tidräkning, vidare den romerska sta
tens yttre förutsättningar, hvarunder är intaget en utförlig topografisk
framställning af staden Rom, samt den romerska statens inre förut
sättningar, hvarvid början göres med familjen och familjerätten.
I båda häftena möta tvistefrågor angående folkens forntid. Be
träffande det indisk-europeiska stamfolkets delning hafva författarne
ansett sig böra å omslaget anmärka, att rättelser och tillägg äro nö
diga, eftersom två år förflutit, sedan afdelningen härom utarbetades.
Det är åsigten om en närmare frändskap emellan grekiskan och la
tinet, som ansetts böra maka åt sig. Andra frågor äro de om pcla-
Sgerna och etruskerna. Författarne yttra sig härom forsigtigt. Dock
anses pelasger upprinneligen vava namn på en särskild folkafdclning,
252
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
