Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
R. T.
MYTOLOGI OCH KLASSISK PORNKUNSKAP.
men sedan brukadt samfäldt för de grekiska stamraarne under den
äldsta tiden, bvareftcr det skulle liafva bibehållits för vissa stammar,
som på något sätt bevarade minnet af den äldsta tiden. Denna åsigt,
som styrkes med åtskilliga bevisningsgrundcr, synes i det hela nöj
aktig.
Svårare är afgörandet af etruskernas nationalitet. Författaren lutar
åt deras mening, som antaga dem hafva uppkommit genom blandning
af två stammar. Någon närmare utredning har dock ej gifvits, eller
ens ingått i planen.
I det häfte, som afhandlar grekernas förhållanden, möta vi två
författare, herrar Alexandcrsson och Knös, hvilka utarbetat särskilda
afdelningar. I afseende å framställningssättet synas dock de olika
författareindividualiteterna föga skilja sig från hvarandra. Något större
olikhet röjer sig emellan detta häfte och det romerska, som har till
författare rektor J. E. Centervall. I viss mån kan dock skiljaktig
hetep härutiunau antagas bero på ämnenas olikhet. I det grekiska
häftet har nämligen den historiska framställningen mera tagit ut sin
rätt, något som är helt naturligt, då det gält att skildra de olika tids
åldrarnes skaplynne och karakter, hvilket synes hafva blifvit väl utfördt
och med klar uppfattning af de politiska förhållandena. Det kritiskt
undersökande elementet framträder däremot måhända något skarpare
i den romerska fornkunskapen. Härmed vilja vi likväl ingalunda
hafva sagt, att kritiken felas i den grekiska eller framställningens
objektivitet i den romerska. Utan tvifvel ligger en stark kritik bakom
den mera episka framställningen, som bland annat särdeles väl läm
par sig för den heroiska tidsåldern, och om undersökningarna angå
ende Roms topografi, måste ske i mindre obruten framställningsform,
så märkes lätt på början af den följande afdelningeu, att stilen icke
lemnar något öfrigt att önska.
I fråga om arbetets detaljer torde icke vara stället att här när
mare utlåta sig, hälst som ännu blott en ringa del däraf föreligger.
Större enhet i måttbestämningar, hvilka betecknas med meter, fot,
steg, torde för fortsättningen vara önskvärd. Likaså synes i stafningeu
af do främmande namnen, i själfva verket en svårlöst uppgift
någon ojämnhet förekomma, t. ex. Delphoi, Thebe, Roma, Italien
m. fl. Några mindre exakta uppgifter hafva vi knappast påträffat, om
ej sådana, som kunna förklaras genom misstryck eller tydlig felskrif
ning. Däremot röjer verket i det hela stor omsigt och goda fram
ställningsgåfvor. Utan tvifvel skall fortsättningen bekräfta vårt om
döme och lända de redan förut om de klassiska studierna förtjänta
författarne till ny heder.
253
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
