Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JULIAN DEN FRAFALDNE.
CHR. BANG, Julian den Frafaldne. Christiania 1881 (Alb. Cammermeyer).
Kejsar Julianvi s var en af naturen rikt bcgåfvad ande, ehuru född i
en tid, som ej mäktade frambringa något ursprungligt, hvars bäste
män aldrig hunno längre än att blifva mer eller mindre lycklige härmare
af stora föregångare, vänd mot det ideella, med starkt religiöst in
tresse, ehuru utan egentlig religiös känsla. Ett långvarigt tvång och en
ständig förställning, som misstänksamheten hos hela hans slägts mör
dare, hans kusin kojsar Constantius, gjorde till en tvingande nödvän
dighet, lade dock band på denna andes fria utveckling och lät den
sammankrympa långt under det mått, hvartill den ursprungligt hade
blifvit anlagd, samt lät den förlora blicken för samtidens verkliga po
litiska och religiösa behof. Julianus’ karakter, alltid kysk och oegen
nyttig, förlorade under den ständiga dödsfruktan, hvari hans frändes onda
samvete höll honom, och genom det ömkliga smicker, hvartill han
för att berga lifvet måste nedlåta sig, medan hatet grodde i hans
hjärta, sin bästa doft; benägenhet för list och krokiga vägar intog
den ursprungliga öppenhetens ställe. Stor som fältherre, skicklig ad
ministrator, ett statsekonomiskt snille, god lagstiftare, såsom intygas
af de 59 förordningar, hvilka oaktadt hans korta regeringstid öfverlefvat
honom och bevarats i Theodosius’ lagsamling, född till statens bästa,
som inskrifterna kalla honom med större skäl än någon annan impe
rator efter Marcus Aurelius, gjorde han sig dock löjlig i sina under
såtares ögon genom att nedlåta sig till sofistiskt ordbyte och att i tid
och otid författa satirer, skrifter, bref och hålla tal, späckade med
citat, isynnerhet ur Horaeros.
Hade härmed ytterlinierna till Julianus’ bild varit fullt tecknade,
skulle han med alla sina fel i historien stått som en ädel och väl
menande regent, en något pedantisk vishetsälskare på tronen, som
visserligen under sin sträfvan att likna Marcus Aurelius snarare kom
att påminna om Hadrianus, sofisten som Julianus själf med ett visst
förakt kallar honom i sin ryktbara satir: Gästabudet eller Saturnalierna h
Men nu står han för alla tider brännmärkt med namnet Apostata, afPäl
lingen. Genom dopet upptagen i den kristna kyrkans sköte, hade
han under sin vistelse på slottet Marccilum nära Kaisareia i Kappa
dokien till och med antagit en af de lägre kyrkliga sysslorna som
leetor eller föreläsare af de heliga skrifterna. Redan från barndomen
hade han dock af sin första uppfostrare, slafven Mardonios, lärt att
älska och vörda de stora klassiska mästarnc, i hvilka äfven hans mo
der, den förnäma, fint bildade Basilina var bevandrad. Agget till den
1 Kejsarne är en titel, som författaren ej sjalf tillagt skriften.
254
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
