Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. A. LUNDELL.
Valdemar Atterdags dotter, förenar under sin styrelse Nordens alla tre
riken. Sverige lössliter sig dock till sist under Gustaf Vasa for alltid ur för
eningen, men Norge och Danmark följas åt under Oldenburgarne. Den
norsk-isländska literaturen har redan under trettonde århundradet sett sina
bästa dagar, och danska blir, isynnerhet efter reformationen (1537), språk för
den gemensamma förvaltningen och literaturen. Norska skriftspråket är
dödt eller för ett tillbakadraget lif på en ö långt i väster, för att först
i vår tid som nyisländska få något mera betydelse. Mellertid hade dan
skan, som i sina båda västra munarter redan pä Valdemarernas tid försvagat
alla ändelsevokalar till e, tagit ett nytt stort steg till inre skilsmässa från
svenskan genom att efter vokaler sätta b, d, g i st. f. p, t, k, och har
således gabe, möde, tag gent emot gapa, möta, tak. Under unionstiden
öfvar danskan äfven på svenskan ett ej obetydligt inflytande, hvarom så
dana ordformer som mig, dig, sig, taga, bagare ännu påminna; men med
det politiska oberoendet följer äfven språkligt, och de svenska formerna
återtaga sin förlorade ställning. Från och med reformationstiden är det
sålunda danska och svenska, som sig emellan dela herraväldet öfver Nor
den. Isländskan kan tills vidare utelemnas ur räkningen.
Med år 1814 inträder i Norges lif ett nytt skede af den största be
tydelse för Norges och den skandinaviska Nordens historia. Norge för
enas nu med Sverige, men under helt andra vilkor än det förut tillhört
Danmark. Det var en del af danska monarkien med samma gemensamma
öfverstyrelse och högsta undervisningsverk i Köbenhavn, samma ämbets
mannakår. Med Sverige har Norge åter i den nya föreningen ingenting
annat gemensamt än konungen och utrikespolitiken. Norge har fullstän
dig frihet att i sin utveckling gå sina egna vägar. Denna frihet har
också för landet burit rika frukter i ekonomiskt, politiskt och literärt
afsecnde.
Jämväl efter skilsmässan från Danmark fortfor danska att vara för
valtningens och literaturens språk, äfvensom de bildades samtalsspråk.
Som bekant trycka också fortfarande Norges förnämsta vittra författare,
Ibsen och Bjørnson, Lie, Kielland, Elster, Gløersen, Marie Colban och Mag
dalene Thoresen sina arbeten i Köbenhavn. De ha sin publik minst lika
mycket i Danmark som i Norge. Mellertid är ren danska, riktig dansk
danska redan ett för Norge främmande språk, och med eller mot sin vilja
är broderlandet i färd med att på olika vägar få ett eget språk. Men
liksom den kinesiska skriften är sä inrättad, att inbyggarne i det stora him
melska riket, som ej alla muntligen kunde göra sig af hvarandra förstådda,
470
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
