Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORSKT SPRÅK,
Inom alla dessa fera grupper finnas undergrupper af större och mindre
omfattning ofta ganska mycket skilda, t. o. m. ömsesidigt obegripliga.
För värt ändamål lemna vi nu ur sigte gotländskan, sammanslå västnorska
och nordskandinaviska, som i alla fall stå hvarandra tämligen nära, och lemna
vid uppgifvandet af skiljemärkena likaledes ur sigte de nordskandinaviska
målen i Sverige och öster om Bottenhafvet, samt likaledes de sydskandina
viska öster om Öresund. De nordskandinaviska målen ha sin naturliga repre
sentant i ett norskt högspråk, de medelsvenska i svenska, de sydskandina
viska i danska. Att det icke kan komma i fråga att för våra norrländ
ska och sydsvenska landsdelar ha norska eller danska i kyrka, skola
och tingssal, beror på politiska förhållanden och därpå, att alla målen stå
hvarandra så nära, att svenska är användbar, utan att någon olägenhet
däraf försports. Det bör också anmärkas, att de norrländska och syd
svenska målen stå de medelsvenska vida närmare än de dem närskylda
målen inom Norges och Danmarks gränser göra, och detta gäller i alt högre
grad, ju närmare de geografiskt ligga de rent svenska, så att visserligen
ingen annan än språkforskaren tänkt på att sammanställa t. ex. helsingska
med norska, eller småländska med danska. Några få kännetecken torde
vara tillräckliga för att gifva en föreställning om de tre gruppernas för
hållande till hvarandra:
483
Norska Svenska Danska
p, t, k, q efter vokal il , „ , ~. . . , .
ordslut o. före vokalJ kvarsta kvarsta bh b’ d’ 9> wl J
r-ljuden: blott tungspets-/* mest tungspets-/* mest skorr. r
r + t, s blir tjocka t, s tjocka t, s vokal + t, s
r + d blir r eller tjockt l tjockt l r
r + n blir nn tjockt n vokal + n
k och g före mjukl äfven inuti orden: blott i början: kvarken i början
vokal förmjukas \ drukkji, rikje, tygjel drucke, rike, tygel eller inuti orden
._ . , . I byggjci, sökja bygga, söka bygge, söge
-ja- ia et ning. | venja, skilja vänja, skilja vtinne, skille
de gamla tveljudenl
. > finnas kvar ersatta af e, ö ersatta ar e, ö
ei, au, øy f
aksenter: högton och lågton högton och lågton med o. utan stötton
1:a konjug:s tema-1 , , 7 , , .
, . , r förlorad: kasta forlorad: kasta kvar: kasted o. d.
kons. i pret. o. sup.J
-t i sup., best. sing.l förloradt: huse, förloradt: huse, kvar: huset o. d.
neutr. o. adj. neutr.J broste bruste sup. -et, -en
pres. indik. af starkal med i-omljud: . .
, r . . . . ’ . utan i-omliud utan i-omhud
verb I njota-nyt,fara-jer J J
best. sing. fem. ochl på vokal: på vokal:
plur. neutr. J boki, -a o. d. boka o. d. Pa n ’ °9en
best.plur. mask. o. fem. på -an o. d. på -a, -era på -en
kasus: med dativ utan dativ utan dativ
mask. och fem. skilda skilda ej skilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
