Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. A. LUNDELL.
Af dessa skiljemärken och andra gifva samma utslag finner man,
att svenska och danska mål visserligen i några afseenden äro ense mot
norska, men att i de flesta fall svenska och norska äro ense mot danska,
och att blott i fråga om -best. plur. norska och danska synas stå på samma
sida emot svenska. Så till vida skulle tydligen svenskan passa Norge som
literaturspråk mindre illa än danska.
En svensk resande förstår en Telebonde med samma lätthet som
vore det t. ex. en östgöte. Till att gifva en föreställning om de nor
ska folkmålen kan tjäna följande ur Aasens Prøver af Landsmaalet i
Norge tagna uppteckning från Guldbrandsdalen af den kända sagan om
»Björnen och räfven»:
Dä va i den tien, da älle ting kunne tålå, da va dä ein bjöinn å ein
räv, som gjore den åvtala, at döm skulle hå älting i hop ä byte dä
emillom se, ner döm fäkk se någå te leva tå. Så fäkk döm se ein bråtå 1
te så ti, ä så skulle döm byte aveln sålest, at räven fäkk röten, å bjöinn
fäkk toppänn. Så sådde döm näpo 2 fyste åre, å ner da hausten kom,
så fäkk räven näpunn å bjöinn fäkk bärre kåle. Detta, tykte bjöinn, va
eit klent byte, som dä au va; men räven sa dä, at dä va ingen orett
skedd »i år ä dä e, som har vinningen, men eit änna år ä dä du, for da
fä du röten, å e lyt 3 nöias mä toppom. Men da våren kom, så tålå
räven ura, at döm skulle freiste å så inkört 4 änna slag, for en va lei
tå näpom, ådä va bjöinn au, meta 5 ; åså vart dä åvgjort, at döm skulle
så rog o. s. v, 6
En norrman förstår på samma sätt svenska lättare än danska, liksom
on svensk förstår en norrman lättare, än han förstår en dansk. Det
är ingenting ovanligt, att en norrman i Danmark anses för svensk. De
svenska målen stå mellan norska och danska, de norska äro i det hela
de mest fornartade, de danska de längst framskridna af alla, ehuru de
senare visserligen kunna i enskilda drag, t. ex. i ordböjningen, vara mera
ålderdomliga än de andra.
En jämförelse mellan skriftspråket och det bildade samtalsspråket i
Sverige och Danmark skulle icke visa lika stor skilnad som den, hvilken i of
vanstående öfversigt mellan motsvarande mål framträder. Hvad särskildt hög
språkens formlära angår, befinner sig denna pä en helt annan ståndpunkt än
folkmålens och representerar ett vida äldre språkstadium än dessas. Och det
är icke blott i skriften, som detta är fallet, utan äfven i det bildade tal
språket. Eormbyggnaden är någonting till den grad påtagligt, äfven för den
slöaste uppfattning, och har en så nära till hands liggande och ständigt
1 Nyodling. 2 rofvor. 3 måste. 4 något. 5 må veta. 6 Ljudbeteckningen åter
ger icke med någon större grad af noggrannhet uttalet, men är tillräcklig för vårt
ändamål.
484
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
