- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1882 /
522

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NORSKT SPRÅK.
glider därefter utför ungefär en ters, samt springer så tillbaka till grund
tonen. Det är altså en sammansatt rörelse först nedåt, sedan uppåt pä
skalan. I svenska är förhållandet väsentligen det samma som i norska,
med smärre provinsiella olikheter inom båda språken.
Åfven i danska fins en motsvarande skilnad mellan ursprungligen
en- och tvåstafviga ord, men af helt annan art. De förra utmärka sig
genom en afskärning af rösten i struphufvudet, liksom ett häftigt ryck
eller en stöt, som afslutar vokalen, s. k. stötton (laryngal explosiva); hvar
emot de senare sakna stötton och ha »flydende tonehold», t. ex. hunden
bottnen, hund hund med »stötande», hunden partic., hunde hundar med »fly
tande». I musikaliskt afseende förhålla sig alla ord väsentligen lika,
det är öfver hufvud en sänkning, således motsatsen till svensk-norskt
enkelt tonfall.
Alla tre språken begagna följaktligen olika medel för att skilja de
båda ordgrupperna; men skilnaden mellan norska och svenska är mindre
än mellan någondera af dem och danska.
Utom hvad här blifvit i största korthet vidrördt, innehålla Brekkes
»bidrag» talrika iakttagelser af mera uteslutande vetenskapligt intresse, hvilka
vitna om en god skola, om ett fint och öfvadt språköra. Mera utförligt
behandlas /, n, r i vokalisk tjänstgöring, ombildningen af främmande ord,
samt tonvigtens och akcentens läge i mångstafviga ord, alt med talrika
exempel. Det hela är klart och elegant affattadt. Skada att förf. ej haft
mera rum till sitt förfogande. Önskligt vore också, att fa en motsvarande
framställning af ordböjningen. Af Brekkes exempel och den Bennettska
pariören kan man dock få veta ett och annat äfven om denna. Bennetts
»phrase-book»,som närmast har ett praktiskt syfte, innehåller jämte den dansk
norska skriftformen genomgående uttalsbeteckning, hvilken naturligtvis,
liksom språket i det hela, i ett af J. Storm redigeradt arbete är helt an
norlunda pålitlig och noggrann än i andra dylika böcker. Jämte »the
literal pronunciation», som väl ungefär motsvarar det högre föredragets
form, redan denna betydligt afvikande från danska, gifvas också inom bågar
samtalsspråkets uttal och böjningar, samt emellanåt vanligare förekom
mande vulgära och dialektiska skiftningar. Sådana jämsides brukliga
varianter för samma föreställning med olika anseende förekomma i alla
språk; men i norska kunna de af särskild anledning göra anspråk på
mera uppmärksamhet än vanligt.
Det nya norska språket är nämligen ännu i sin första ungdom, saknar
fasthet och stadga. Traditionen är ohjälpligt bruten och erbjuder ingen säker
491

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:19:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1882/0532.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free