Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. A. LUNDELL.
dacle, att omforma främmande ord, som för honom äro okända och därför
från hans synpunkt godtyckliga och betydelselösa, i öfverensstämmelse
med andra, som han känner och är förtrogen med och hvilka till ljudet
hafva en viss yttre likhet med de främmande» 1 ; misstydningar sådana som
badsäng (bassin), dörrslag (durchslag), rnuntasjer (mustacher), olofssedel
(orlofssedel), ryggmatisk (reumatisk), undervisitet (universitet), eller på danskt
område kongereise (kongress), køresrl(v) (karusell), opsætsion (opposition)
och otaliga andra äro lika många gensagor mot bruket af främmande ord.
I följd af Danmarks nära förbindelse med tyska länder under nästan
alla skeden af dess historia har språket särskildt fått en öfverväldigande
massa tyska ord, så att man kan påstå, att halfva ordförrådet är lånadt
från tyska. För sådana hvardagliga föreställningar som betecknas med
exempelvis bange, føle, geistlig, geburtsdag, gebærde, gehalt, geråde, ge
valt, gebrokken, gitter, mangle, kan man altför lätt finna ord af nordisk
rot. Afven danskarne ha under de sista hundra åren med framgång sökt
gifva sitt språk en mera skandinavisk prägel; men norrmannen befinner
sig dock i en gynnsammare ställning: för honom går det af sig själft,
utan möda. De norska allmogemålens rika förråd af äkta nordisk malm
tränger sig på honom, med eller mot hans vilja; talspråket, äfven det
mest vårdade, upptager omedvetet massor af norska ord, tager upp eller
utbildar norska skiftningar i deras betydelse, sammanställer orden på norskt
vis: och blott jämförande studier kunna upplysa om, att detta ord eller
denna vändning icke tillhör danskan. Men under sådana förhållanden
drager man naturligtvis icke häller i betänkande att skrifva, som man
talar. Härtill kommer hos många en medveten sträfvan att i nationelt
eller folkligt intresse gifva företräde åt alt säreget norskt. Så länge det
närvarande skrifsättet står fast, märker en dansk läsare intet af norskt
uttal och ordböjning, men odanska ord och betydelser och vändningar,
dem kan han ej undgå att läs:ga märke vid och, om han är så sinnad,
förarga sig öfver. Man anser det för gifvet och själfklart, att Danmarks
språk gäller äfven för Norge, och talar från denna ståndpunkt om »en
malabarisk dialekt, uforståelig og übehagelig», »et ravnorskt idiom» (hos Bjørn
son). Norrmännen åter antyda, att norska författares arbeten, som tryckas i
Danmark, ej sällan äro underkastade språkrensning i dansk riktning.
»På hver side i de nyere norske digterværker støder man på rrdtryk, der
enten slet ikke eller kun ufuldkommen forståes og i ethvert tilfælde
1 Jfr Nyrop, Sprogets vilde skud, populære strøbemærkninger om missforståede
ord i daglig tale. Kbhvn 1882.
496
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
