Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORSKT SPRAK.
trænge til forklaring» heter det i danska Dagbladet (1866). Och äfven
en dansk, som så vidt möjligt söker reducera de af Knudsen påpekade
skilnaderna, medgifver dock redan för tjugo år sedan, att »det sprog, som
f. ex. Bjørnstjerne Bjørnson skriver, er virkelig så forskjelligt fra alle
danske forfatteres, med hvem han kunde sammenlignes, og forskjellig
hederne have i så høj grad deres grund i at han er en normand, at man
vel tør sige, at han skriver norsk og ikke dansk» h
Senare har en dansk, A. Listov, 1866 utgifvit en Ordsamling fra
den norske æsthetiske literatur siden aaret 1842 2 på 88 sidor, hvilken han
till en början gjort blott för sitt eget bruk, i det han antecknat de ord,
som icke förekomma i nutida danskt skriftspråk eller som där hafva olika
form eller betydelse och om hvilka han måst söka upplysning i ordböc
ker af olika slag. Bland de 42 olika skrifter, från hvilka orden hemtats,
äro visserligen några på »landsmål» (dansons Fraa bygdom, Vangs och
Vinjes skrifter), andra ord förskrifva sig från Aasens ordspråk, Landstads,
Bugges och Borggreens folkvisor och höra således icke egentligen hit; å
andra sidan stå bland författarne till dessa skrifter icke blott Wergeland,
Asbjørnsen och Moe, Østgaard, Meltzer och Sundt, Bjørnson och Ibsen,
fruarna Collett och Thoresen, Barth o. a., utan äfven A. Munch och
Welhaven. Samlingen synes i det hela innehålla omkring 3,400 ord. För
att få en föreställning om arten af dessa säregna norska ord, skola vi
utan val taga för oss en sida i boken, t. ex. första spalten ä s. 40:
lavmønet (Welh.) med lavt møne sv, mön, mon
lavskrige (Østg.) garrulus infaustus lafskrika
led (Ibs.) jämte lid, side, kant lid
lede (Asbj.) bøje, bevæge leda
ledig (Ibs.) smidig, behændig ledig
ledsom (Bjørns.) kjedelig, übelejlig ledsam
lefse (Asbj.) fiint fladbrød sv.-dial. lefsa
legg 1. læg (Vinje, Moe) ben, trästam sv. lägg
legosta (Asbj.) leje, hvilested lega -)- stad
leid (Asbj.) kjed, kjedelig led
leid (Vinje, Asbj.) vej, retning led
leiglænding (Vinje) fæster, slegländing» (isl. leiglendingr)
leika (Vinje) legetøj; kjælenavn til pigebørn dalm. läka
leita (Jans.) angribe, udmatte (sv. leta).
1 C. Rosenberg, Norsk og dansk i Dansk maanedskrift 1862, 2 s. 182.
2 Københ., Gvldend.
497
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
