Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. A. LUNDELL.
Dr Geete har vid granskning af Listovs samling funnit omkr. 750
ord, »som både till form och betydelse nästan falla samman med mot
svarande svenska» 1, sådana som exempelvis kagge, kakse, kalvedands,
kare, kart, kave, kavle, kerr, kjern, klandre, klarne, klave, klev, klöv, klövje
sopa, spad, spene, spis, sprute, språke, sprænge tilje, tine, tupp, tor
divel, trakt, trivelig för att taga några exempel ur högen. Hade Listov
tagit med mera af Ole Vig, skrifter af A. Bang och Reitan, af L. K.
Daae, Kjerulf, Schlibeler, Sigv. Petersen, G. A. Krohg och andra, som
särskildt utmärka sig för norskhet, så skulle samlingen säkert hafva blif
vit betydligt större. Visserligen forekommer i norska böcker äfven åtskil
ligt, som torde vara nytt för ej få norrmän. Så äro de 32 spalter ord
förklaringar, som åtfölja andra upplagan af Huldre-eventyrene, säkerligen
afsedda ej blott för danska läsare. Men så skrifver också Asbjørnsen
mera norskt än någon. Och under de senaste sexton åren, efter Listovs
samling, ha språket och literaturen visserligen ej stått stilla, utan gått vidare
i norsk riktning. Några författare förse sina i Danmark tryckta böcker
under texten med öfversättningar till danska af säreget norska uttryck.
Elsters Farlige folk ger visserligen blott 35 ord sålunda tolkade, men af
dessa finnes tredjedelen icke hos Listov; och af de 82 uttryck, som på
de 100 första sidorna (således i Y3) af Lies Lodsen og hans hustru
finnas öfversatta, har Listov ej ens hälften. Om man nu uppskattar det
för dansk-norska författare säregna ordförrådet till dubbelt så mycket som
den nämda samlingen ger, torde man ej taga för högt. Men 6 till 7,000
särnorska, d. v. s. icke-danska ord, det kan vara nog för att äfven i skrift
gifva dansk-norskan en från danska ganska afvikande prägel. Man på
minne sig, att Shakspeares hela ordförråd, som dock är rikare än de flestas,
inskränker sig till 15,000.
Att Norge har ett norskt språk, skildt ej mindre från danska än
från svenska, beror naturligtvis i första hand på språkets egna krafter, på
skilsmässan från Danmark och inverkan från folkmålen; men beror säker
ligen i någon mån jämväl på medveten sträfvan, särskildt på det dansk
norska eller s. k. Knudsenska »målsträvet». Huru förvissad man än må
vara, att språket går sin egen gång, lydande sina lagar, ej andras före
skrifter, kan man dock ej neka, att overlærer K. Knudsen under nära
fyrtioårig outtröttlig kamp mot både höger och vänster, i stora böcker
1 Några iakttagelser med anledning af den nynorska språkrörelsen, betraktad
från svensk synpunkt, i Ny sv. tidskr. 1881, s. 209. G. har i denna uppsats s. 209
—214 också lemnat ett upplysande utdrag af norsk-svenska ord.
498
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
